Vem får påverka det offentliga rummet? Riksteatern lyfter debatten om graffiti och arrangerar ett tvådagars gatukonstkonvent, Art of the Streets, på Södra Teatern i Stockholm, både inomhus och ute. Konstnärer från bland annat Berlin, New York och Stockholm, internationella författare, debattörer och forskare deltar i konventet och ger sina perspektiv. Det blir seminarier, workshops, debatter, livemåleri, föreläsningar, filmvisningar och musik. Och framförallt, Stockholms enda lagliga, öppna vägg för alla att måla på kommer att finnas vid Kägelbanan. Fredag 13 – lördag 14 augusti, Södra Teaterns Kägelbana
Noll-tolerans eller lagliga väggar? Konst eller vandalism? Med konstkonventet Art of the Streets vill Riksteatern lyfta debatten och skapa en plattform för samtalet kring graffiti, street art och hiphop som kultur, men också för utförandet av den. Vi vill ge graffiti-konstnärer möjlighet att lagligt utöva sin konst och ställer frågan om hur vi kan vara med och påverka det offentliga rummet och vem som får göra det. Utanför Kägelbanan kommer det att finnas en laglig vägg för graffiti som kommit till med anledning av konventet. Stockholms enda lagliga, öppna vägg!
– Jag är jätteglad över att Riksteatern kan erbjuda ett forum för samtal och en laglig vägg för Sveriges graffare att måla fritt på, säger Ceylan Holago, producent för projektet.
Under ”Art of the Streets” fylls Kägelbanan av workshops, av föredrag, seminarier och debatter; bland annat med frågeställningar om hiphopkulturen som estetiskt uttryck, debatter om hur stadens myndigheter ska förhålla sig till gatukonsten och vad man får göra i konstens namn. Dessutom visas film om gatukonst och gatukonstnärer, det blir livemåleri och musik. Internationella konstnärer, författare, debattörer och forskare ger sina perspektiv.
Deltar gör bland andra författaren skribenten och forskaren Adam Mansbach (USA). Mansbach var tidigare medarbetare på den legendariska hiphoptidningen Stress, också verksam som kritiker och debattör i bredare medier, som professor i litteratur och litterär gestaltning vid Rutgers University. Han tillhör en grupp intellektuella som skapat det akademiska forskningsfältet hiphop-studies. Jolie är en Berlin-baserad konstnär och pedagog, hon brinner särskilt för att unga tjejer ska få bättre möjligheter att syssla med graffiti. Jolie arbetar både ensam och tillsammans med Berlins mest avantgardistiska graffitigrupper. Den schweiziska konstnären och dj:n RosyOne berättar om sitt arbete från tjugo års verksamhet inom det klassiska graffitimåleriet. Just nu arbetar RosyOne med boken ”Cause we got Style” om tidigt europeiskt hiphopmode. En annan graffitikonstnär är TooFly. Hon har blivit ett centralt namn på New Yorks gatukonstscen, främst genom att ha deltagit på flera av de senaste årens stora muralmålningar. Från Sverige deltar bland andra Ollie, Kaos och Promoe.
Kvällarna fylls av musik och fest. Fredagkvällen är mer inriktad på klassisk hiphop, på lördag är det dags för de modernare europeiska kusinerna till genren. Bland artisterna märks Promoe som gör ett av sina få framträdanden, samma sak gäller för hypade Max Peezay. Vi får fint besök från England; Flowdan en av ursprungsmedlemmarna i grime-pionjärgruppen Roll Deep. All out dub step, Sveriges fetaste dubstep klubb figurerar också liksom Balkanbrigaden.
En närmare presentation av programmet och deltagarna finns längre ner.
Kort bakgrund
Skandinaviska städer har sedan mitten av 90-talet arbetat med nolltolerans som metod för att komma tillrätta med graffiti. Nolltoleransen skapades ursprungligen i New York. Den var ett sätt att komma tillrätta med brottsligheten genom att låta polisen slå ner på alla sorters småbrottslighet. I de skandinaviska städerna, främst Oslo, Stockholm och Helsingfors, kom nolltolerans att betyda något annat. I Stockholm innebär nolltoleransen en repressiv hållning med en policy där all form av graffiti, även laglig, är bannlyst. Samtidigt har det funnits en lucka för gatukonstens till synes lite snällare uttryck. Riksteatern tycker inte att det går att blunda för en så bred konstform. Policyn innebär en estetisk censur. Oslo och Helsingfors har båda släppt nolltoleransen, Helsingfors med motiveringen att den kostar för mycket och inte har någon effekt.
Lagliga väggar, öppna för alla medborgare, är numera legio i så gott som alla europeiska storstäder, precis som ramperna för den en gång så kontroversiella brädan har blivit standard, till och med mitt i Stockholm. I Umeå är graffiti integrerad i konstutbildningen på universitetet. I Malmö finns en laglig vägg i Folkets Park. I Centraleuropa har de flesta städer lagliga väggar där medborgare fritt får uttrycka sig.
”Art of the Street” är en del av Riksteaterns långsiktiga satsning på street-kulturen och en diskussion om konstens roll i samhället. Riksteatern vill lyfta fram olika typer av konstnärliga uttryck och ser graffitin som en konstform. Det är också en del av visionen att skapa mentala krockar på olika språk för att sätta tanken och känslan i rörelse, att arbeta för demokrati, delaktighet och inflytande. 2008 turnerade streetfestivalen, ”2 new days of hiphop” och besökte tio städer. Graffitin var en av fyra centrala delar (rap, dj, breakdance och graffiti). 1000 personer i Karlstad kunde se graffitimålare utöva sin konst helt öppet mitt på dagen framför en publik. Och vi fick bevis för att graffiti inte är synonymt med ungdoms- eller storstadskultur. Rune Nylén, då 78 år och bosatt i Falun lyfte luren och fick Riksteaterns turnéplanerare att lägga in Falun på turnéslingan. Men i Göteborg var stadens dåvarande kulturchef mindre begeistrad och ville först att den del av festivalen som innehöll graffiti skulle stoppas. Beslutet debatterades livligt och kulturchefen ändrade sig och gick med på att graffitikonstnärer från Göteborg skulle få utöva sin konst vid turnéns final i Stockholm och senare även ställa ut i Göteborg.
Ur programmet:
Artist talk: Adam Mansbach (USA)
Författaren Adam Mansbach presenterar sitt konstnärskap och dess kopplingar till hiphopkulturen och graffitikonsten. Mansbach var tidigare medarbetare på den legendariska hiphoptidningen Stress men är också verksam som kritiker och debattör i bredare medier. Vid sidan av sina två romaner ”Angry Black White Boy” från 2005 och ”The End of the Jews” från 2008 har han publicerat en diktsamling samt ett stort antal artiklar och essäer i skilda ämnen. Adam Mansbach är verksam som professor i litteratur och litterär gestaltning vid Rutgers University och tillhör en grupp intellektuella som skapat det akademiska forskningsfältet hiphop-studies. Hans roman ”Angry Black White Boy” används som kurslitteratur på mer än sextio universitet i USA. På engelska.
Artist talk: Jolie (Tyskland)
Den tyska konstnären Jolie presenterar sitt arbete med konst och pedagogik. Hon är född och uppvuxen i Berlin där hon tidigt fascinerades av graffiti och 1995 började hon måla själv. Hon arbetar både ensam och tillsammans med grupper som Jazz Style Corner, en av Berlins mest avantgardistiska graffitigrupper. Jolie är också verksam som organisatör. Bland annat arrangerar hon den internationella hiphopfestivalen ”Jam on it” i hemstaden Berlin samt den årliga ”International Women’s Day – All Female Jam Berlin” som sammanför kvinnliga graffitimålare från olika länder för att främja ett samtal om feminism inom hiphop. Jolie leder också graffitiworkshopar för barn och ungdomar, och brinner särskilt för att unga tjejer ska få bättre möjligheter att syssla med graffiti. På engelska.
Artist talk: Ollio (Sverige)
Göteborgsbaserad konstnär med rötterna i graffitikulturen, där han varit verksam i snart 15 år. Han har blivit en näst intill folkkär konstnär och hans närmare hundra målade elskåp har blivit mycket populära. Ollio arbetar med olika material och har blivit uppmärksammad för tuftade mattor med tydlig graffitiinspiration.
Artist talk: RosyOne (Schweiz)
Den Schweiziska konstnären berättar om sitt arbete från tjugo års verksamhet inom den klassiska graffitimåleriet med både traditionella b-boy characters och mer experimentella wildstylemålningar. Hon har beskrivit sitt förhållande till hiphop som en kärleksrelation, samlar skivor och allehanda artefakter från hiphopens gyllene era och är även verksam som DJ under namnet DJ Mok La Rock. Just nu arbetar RosyOne med boken ”Cause we got Style” om tidigt europeiskt hiphopmode. På engelska.
Artist talk: TooFly (USA)
Graffitikonstnär från Queens, New York, känd för sina uttrycksfulla figurer inspirerade av såväl den traditionella graffitins characters som av modebilder. Hon har de senaste åren blivit ett centralt namn på New Yorks gatukonstscen, främst genom att ha deltagit på flera av de senaste årens stora muralmålningar. Sedan 2007 driver hon också Younity – ett nätverk för kvinnliga gatukonstnärer som arrangerar utställningar och andra kulturella händelser. På engelska.
Föreläsning: Adam Mansbach om akademisk hiphop
Författaren och universitetsläraren Adam Mansbch presenterar hiphop-studies: ett tvärvetenskapligt forskningsfält som fått stort genomslag i USA, men ännu helt saknas i Sverige. Det som handlar om undersökningar av hiphopkulturen som estetiskt uttryck, kulturell påverkan och social rörelse, och studier av samhället och historien utifrån ett hiphop-perspektiv. Framstående forskare kommer ur sociologi (med namn som Trisha Rose och Mark Anthony Neal), etnologi (Joe Schloss) och humanvetenskaper som litteratur (Adam Bradley). Inom hiphop studies sätts graffitikonsten tillsammans med dans, mode och musik i ett bredare kulturellt, socialt och politiskt sammanhang. På engelska.
Debatt: Nolltolerans eller lagliga väggar?
Hur ska stadens myndigheter förhålla sig till gatukonsten? Som ett spännande inslag i stadsbilden eller förfulande skadegörelse? I Stockholm har man sedan många år en repressiv hållning som kallas nolltolerans – med en policy där all form av graffiti, även laglig, är bannlyst. Samtidigt har det funnits en lucka för gatukonstens till synes lite snällare uttryck. Malmö ligger både geografiskt och politiskt närmare kontinenten. Där har i stort sett alla storstäder flera så kallade lagliga väggar där medborgare fritt får uttrycka sig. I Malmö fick p-huset Anna som funnits ända sedan åttiotalet förra året sällskap av en vägg i Folkets park. Bör och kan man skilja mellan olika typer av gatukonst? Ska staden skapa speciella platser för gatukonsten – som man i Björns trädgård gjort för skateboardåkarna – eller leder det bara till ett ökat intresse och mer olaglig graffiti? Eller från motsatt perspektiv – mår gatukonsten bäst utan att politikerna ger den utrymme?
Gatukonstens superstjärnor – mediefenomen eller konstnärskap?
Banksy, Swoon, Lady Pink och Shepard Fairey är gatukonstnärer och graffitimålare som är lika mycket fenomen som konstnärskap. De är den samtidens verkliga arvtagare till Andy Warhol och berättelserna om dem antar ibland mytiska proportioner. Häng med på en lättsam presentation av några av de internationellt mest uppmärksammade konstnärskapen i gatukonsten. (Presentationen av Phase II ges på engelska.).
Set 1: Lady Pink, Swoon och Phase II
Set 2: Banksy, Blu och Shepard Fairey.
Filmvisning, föreläsning och debatt: En identitet i färg
Stockholms stads trafikkontor har gjort en film som beskriver myndighetens syn på graffiti: ”I drygt 20 minuter guidas du som tittare genom den subkultur som graffitimålare dras in i genom sin strävan att nå högre i subkulturens hierarki. Filmen belyser de olika tekniker och metoder som används för att begå skadegörelse, men också beroendet, drogkulturen och de livslånga skadestånd som klottraren drabbas av genom sitt målande.” Filmen används för att informera anställda inom socialtjänst, polis och skola. Eftersom som den främst beskriver graffiti som ett problem för graffitimålarna själva – och inte för förvaltningen som bekostat filmen så vore förstås lätt att avfärda den som propaganda. Men kan ett graffitiintresse bli ett problem för vissa ungdomar? Och om så är fallet – vad beror det på?
Panelsamtal: Cause We got Style med Rosy One
Den schweiziska graffitimålaren Rosy One arbetar med boken Cause We got Style om posen betydelse och historia inom europeisk hiphop. Panelsamtalet utgår från hennes arbete och behandlar posen och kroppsspråkets betydelse inom såväl graffiti som fotografisk och rörlig bild. Hur konstrueras könsroller och andra identiteter i hiphopens visuella kultur? Vilka estetiska värden finns och hur har de förändrats när hiphopkulturen på 25 år har gått från en smal ungdomskultur till ett av världens största kulturella uttryck? På engelska.
Debatt: Vad får man göra i konstens namn?
Måste konst hålla sig inom lagens råmärken för att vara bra? Kan något olagligt vara vackert? Har konstnärer rätt att bryta mot lagen och måste de kunna stå för sin konst? I ett historiskt perspektiv kan vi se att en del av dagens viktigaste konsthistoria var både upprörande och ibland direkt olaglig när den skapades. De senaste åren har konstskandalerna duggat tätt. Anna Odell, Nug och Victor Marx har blivit uppmärksammade och kritiserade för sina examensarbeten. Vittnar detta om att svensk konst är vital, eller om att det är lågt i tak i debatten?
Film: Bildberättelse från Bronx (8 min)
Hösten 1974 åker SVTs Kulturmagasinet till Bronx. Inspirerade av boken The Faith of Graffiti träffar de graffitimålare som berättar om varför man skriver sitt namn på tunnelbanan. en av världens första filmade intervjuer med graffitimålare i New York.
Who is Bozo Texino (60 min)
Så länge det har funnits godståg har människor liftat med dem. Bill Daniels berättar om Hoboes och deras vana att skriva sina signaturer på godståg. Genom att själv resa med godstågen försöker Daniels få kontakt med den mytiske Bozo Texino.
Rätten till staden (40 min)
Kolbjörn Guwallius tar tittaren genom den komplexa frågan om gatukonst och allmänna platser. Vad får vi och vad får vi inte göra på gator och torg. Vi möter konstnärer, politiker och reklamföretag i en lågmäld betraktelse av ett av samtidens mest uppmärksammade fenomen.
Inside outside (60 tim)
Inside Outside porträtterar ett tiotal gatukonstnärer från Stockholm, Köpenhamn, Sao Paolo, New York och Paris och deras arbeten på allmän plats utan tillstånd. Medverkar gör bland andra Adams, Itso, Os Gemeos, Zevs och Ron English.
NEXT: a Primer on Urban Painting (40 min)
Med avstamp i den nya världens gatukonstscen tar filmaren Pablo Avarena med oss till en värld där konsten är viktigare än allt annat.
Samlare, journalister, forskare och konstnärerna själva intervjuas i en film som fångar gatukonstens kreativitet och sökande efter ovanliga lösningar. Medverkar gör bland andra Swoon, Delta, Doze och Os Gemeos.
From Mambo to hiphop (60 min)
Henry Chalfant, mest känd för boken Subway Art och dokumentärfilmen Style Wars berättar om hur Bronx födde fram två av vår tids största musikstilar. Mambon togs över från Kuba och blandades med jazz och därur föddes Salsan. Ett decennium senare, när det utbrända Bronx bler en symbol för storstäder i kris, såg hiphop-kulturen dagens ljus.
Art of the Streets, 13-14 augusti, från kl 12:00 båda dagarna, Södra Teaterns Kägelbana
Fri entré dagtid. Entré till festen kl 21:00-02:00 – 80 kr per kväll.
Källa: Mynewsdesk
