Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Inte riskfritt att ta tåget – Resenärerna måste få mer information

Foto: Vi Resenärer.

Händelsen utanför Flemingsberg, där hundratals resenärer tvingades sitta inlåsta i heta vagnar i sex timmar utan tillgång till vatten och toaletter, visar att varken SJ eller Trafikverket tagit tidigare händelser riktigt på allvar. Ett antal liknande händelser har inträffat under de senaste åren. Det var dock första gången ett stopp inträffade på en linje där det finns fyra spår. Men det hjälpte inte i detta fall.

SJ-chefen Jan Forsberg säger i en intervju i Dagens Industri 2010-07-30 att han ska ta upp incidenten i Flemingsberg med ansvariga på Trafikverket först när semestrarna är avslutade. Mer bråttom är det som synes inte.

Hade SJ och Trafikverket gemensamt gått ut i pressen och förklarat att händelsen utanför Flemingsberg berodde på misstag från enskilda tjänstemän så hade kanske förtroendet kunnat räddas. Nu har de inte gjort det. Vi måste därför utgå ifrån att orsaken nu, som vid tidigare incidenter av liknande slag, är brister i säkerhetssystemet.

Riskerna att bli sittande mellan två stationer har ökat väsentligt under de senaste tjugo åren genom att nyare tåg, som X2000. dubbeldäckare, pendeltåg och Reginatåg, består av fasta enheter där man inte kan byta ut loket som man gjorde förr i tiden och som man gör på SJ:s Intercitytåg och Veolia Transports alla tåg.

Som det ser ut i dag måste speciellt barnfamiljer, äldre och rörelsehindrade tänka på vad som kan hända när de tar tåget. Det kan bli frågan om att lämna ett tåg genom att klättra på en enkel stege från vagnen ned på en sluttande banvall. Tåget kan också bli stående i timmar utan att resenärerna har tillgång till vatten och en toalett.

SJ och andra tågbolagen måste informera sina kunder om de säkerhetsrutiner som tillämpas och vad som händer när ett tåg havererar. Det bör ske genom anslag på tågen och på stationerna. För de resenärer som vill ha detaljerad information måste en broschyr finnas att tillgå.

Det är inte alla som vet att järnvägen i detta avseende lever i sin egen värld. Om en buss exempelvis, får motorhaveri på en motorväg, är det fråga om minuter innan polis och räddningstjänst kommer och inom en timme kan man räkna med att en ersättningsbuss är på plats. Det är också betydligt lättare att kliva av en buss än ett tåg, som inte står vid en plattform.

Men när ett tåg blir stående mellan två stationer rycker Räddningstjänsten inte ut. Då hanteras krissituationen av tjänstemän på Trafikverket och hos berört tågbolag,

Inom järnvägssystemet finns inte bärgningsfordon tillgängliga på samma sätt som för bussar och bilar, så risken att bli sittande i timmar i väntan på bärgning eller evakuering är inte ovanligt vid haverier.

Idégruppen Vi Resenärer har i över 15 år bevakat utvecklingen inom kollektivtrafiken med utgångspunkt från konsumentens/resenärens önskemål. Vi har över 15-års erfarenhet bakom oss och har under årens lopp samlat på oss en unik kunskap om att vara konsument inom kollektivtrafiken jämfört med att åka bil.

Jan-Åke Bosell  / Idégruppen Vi Resenärer.

Källa: Mynewssdesk