Har du tänkt på att många hjälteberättelser följer i stort sett samma mönster? I en ny avhandling undersöks hur teorin om hjälteresan, ”monomyten”, som identifierades för över 70 år sig står sig när det kommer till dagens populärkultur.
I sin avhandling i engelsk litteraturvetenskap, som består av fem vetenskapliga artiklar, tittar Houman Sadri på teorin om monomyten och hur den gestaltas i samtida populärkulturella berättelser. Teorin om monomyten är en berättelsestruktur, eller ett mönster, som identifierades av Joseph Campbell i boken The Hero with a Thousand Faces, redan 1949.
– Mönstret har sitt ursprung i mytologiska berättelser och hjälteskildringar, och kartlägger hjältens utveckling från ung och oskyldig till ”De två världarnas mästare”. Kortfattat blir hjälten kallad till ett äventyr, möter motgångar och frestelser och någon form av auktoritet, möter död och återfödelse av sig själv och vinner slutligen – om hjälten lyckas – någon form av välsignelse eller pris för både sig själv och sin värld, som de sedan måste återvända hem med. Mönstret har sjutton etapper, säger Houman Sadri, som är doktorand vid Göteborgs universitet.
Relevans för nutida narrativ
Det övergripande syftet har varit att undersöka vilken giltighet och relevans strukturen som skapades av Joseph Campbell har inom engelskspråkig populärkultur. Genom att studera hur viktiga stationer i Campbells modell av hjälteresan går igen i utvalda samtida texter visar avhandlingen att teorin om monomyten fortfarande har en relevans för förståelsen av nutida hjältenarrativ.
– Teorin i sig är – eller i alla fall borde vara – föråldrad, med tanke på att den är fast i begrepp som knappt används inom akademin längre, till exempel jungiansk psykoanalys och strukturell antropologi. Men modellen går fortfarande ofta att skönja i vår nutida berättande fiktion. Detta kan ha att göra med en allmän berättelsepraxis, särskilt när det kommer till film och tv, men teorin om monomyten visade sig vara användbar för att kasta nytt ljus över varför och hur vissa berättelser berättas som de gör, samt hur och varför vissa berättarstrukturer fortfarande lever kvar idag.
I studien undersöks olika genrer och medier inom en populärkulturell sfär; litteratur för unga vuxna, actionfilm, serietidningar om superhjältar samt självbiografiskt berättande i grafiska romaner.
Avhandlingen Reconfiguring the Hero’s Journey. The Monomyth in Contemporary Popular Culture försvaras vid en disputation den 15 september, klockan 10 i sal C350 på Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg och digitalt via Zoom.
Källa:
Göteborgs universitet
