God djurvälfärd på KRAV-certifierade gårdar

Lada. Arkivbild. Foto: Tobias Barkskog
Arkivbild. Foto: Tobias Barkskog

I kväll, onsdag 13 januari, visar SVT:s samhällsmagasin Uppdrag Granskning ett program om kontrollen av djuromsorg på KRAV-certifierade gårdar. Vi är positiva till att KRAV granskas, men vill tydligt understryka att den bild som Uppdrag Granskning visar inte överensstämmer med Kravs egen analys eller med forskningen.

Det finns fall där det har brustit i djuromsorg på KRAV-certifierade gårdar, men de är mycket få.

– Det är helt oacceptabelt att djur far illa – djurvälfärd är mycket viktigt för oss, och KRAV-certifierade djur har bäst möjlighet att utöva sina naturliga beteenden, eftersom de bland annat får vara ute mer och har större stallutrymmen, säger KRAVs vd Anita Falkenek.

Forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att brister i djurvälfärden är färre på KRAV-certifierade gårdar.

KRAV-märkt djurproduktion uppfyller djurskyddslagstiftningen och har dessutom extra tuffa regler för djurvälfärd, som alla KRAV-certifierade bönder måste leva upp till. Om de inte gör det, blir de underkända (certifikat dras tillbaka) eller till och med helt avstängda från KRAV av de oberoende kontrollföretag som kontrollerar KRAV-certifierade företag.

I Uppdrag Gransknings intervju med Anita Falkenek refererar de till en anonym lista över 32 gårdar som uppges vara KRAV-certifierade och som fått förelägganden enligt djurskyddslagen av landets länsstyrelser, eller där lantbrukare blivit åtalsanmälda eller dömda för djurplågeri eller annat brott mot djurskyddslagen. KRAV fick inte ta del av listan före intervjun, vilket gjorde det omöjligt att ge relevanta kommentarer under intervjun.

Enligt KRAVs analys har endast en halv procent av alla 2 300 aktiva KRAV-certifierade djurgårdar fått förelägganden från en länsstyrelse de senaste tre åren. Dessa gårdar har också fått avvikelser av de Swedac-ackrediterade kontrollföretagen. Då gårdarna har åtgärdat avvikelserna har de fått behålla eller återfått sitt KRAV-certifikat efter förnyad bedömning. Det finns inga aktiva KRAV-certifierade djurgårdar som har fått djurförbud.

– Vi är ödmjuka för att det finns saker vi kan förbättra. Vi skulle gärna se att kontrollföretagen kunde ta del av information från den offentliga kontrollen på ett praktiskt och rättssäkert sätt. Det skulle bidra till att kontrollföretagen omgående skulle kunna göra extra kontroller på dessa gårdar för att följa upp att åtgärder vidtas, eller till att dra in certifikatet tidigare om bristerna är stora, säger Anita Falkenek.

KRAV kan konstatera att Uppdrag Granskning visar flera gårdar där de inte ger hela bilden, eller där de inte har tagit till sig den information som KRAV har givit om vad som har hänt på gårdarna. Här är några exempel:

  • En bonde blev dömd 2015 för händelser 2012, och KRAV-certifikatet drogs då in. Först 2017 blev bonden åter KRAV-certifierad för djurhållning, efter förnyad bedömning av kontrollföretaget.
  • En bonde med allvarliga brister i sin djurhållning blev avstängd från KRAV. Efter avstängningstiden ansökte hen om nytt certifikat och det beviljades, men enbart för växtodling.
  • En bonde har en far som dömdes 2016 för djurplågeri, och pappan blev då av med sitt KRAV-certifikat. Sonen tog över verksamheten, sålde gården och fortsatte som KRAV-certifierad med annan produktion på annan adress, vilket UG missat.Det är alltså sonens KRAV-certifierade verksamhet som nu kontrolleras.
  • I några fall handlar det om enskilda djur som har farit illa enligt veterinärer på slakterier. I dessa fall har Uppdrag Granskning valt att enbart presentera information från polisförhör, trots att åtal har lagts ner, mildrats eller att KRAV-bonden friats i domstol.
  • Uppdrag Granskning återkommer i början och slutet av sitt program till en grupp tjurar i en maskinhall. Dessa djur är konventionella och tillhör inte det KRAV-certifierade företaget.

Källa: KRAV