Hur har grundskoleelevers självbild förändrats sedan 80-talet? Den frågan ställde sig tre Lundapsykologer och gjorde om en studie från 1983. Det visade sig bland annat att mellanstadieflickors värdering av sig själva rakat i höjden, medan högstadieflickornas självbild försämrats. Forskarna tror att ett aktivt jämställdhetsarbete å ena sidan och en större exponering av ouppnåeliga kvinnoideal å den andra spelar in.
År 1983 gjordes en studie över grundskoleelevers självbild. Drygt 3000 mellan- och högstadieelever skattade sig själva enligt fem kategorier som sammantaget gav en uppfattning om hur eleven uppfattar sig själv. Frågorna handlade om nöjdhet med sin fysik, om hur eleven mådde psykiskt, hur duktig hen ansåg sig vara i skolan och hur välfungerande relationer eleven hade med sin familj respektive med sina kompisar och andra vuxna.
År 2013 ställdes samma frågor till barn och ungdomar i samma kommuner. I den senare omgången inkluderades även ungdomar på gymnasiet.
Det visade sig att mellanstadie-eleverna var mer nöjda med sig själva överlag i den senare mätningen än i den tidigare. Framför allt var det elevernas uppfattning om sin skolprestation, sin fysik och sitt psykiska mående som förbättrats avsevärt sedan 80-talet. Den största skillnaden kunde ses hos flickorna som hade gått om de jämnåriga pojkarna när det gällde såväl psykiskt välmående som nöjdhet med sin skolprestation.
– Den avsevärda förbättringen av mellanstadietjejernas självbild verkar vara ett svenskt fenomen eftersom man inte kan se samma utveckling i internationella undersökningar, säger Eva Hoff, docent i psykologi.
Exakt vad skillnaden beror vet man inte, men ett antagande som forskarna gör är att jämställdhetsreformer har gett utdelning. Sverige har det högsta jämställdhetsindexet i EU med bland annat delad föräldraförsäkring, en utbyggd och genusmedveten barnomsorg och jämställdhetsmål i arbetslivet. Barnuppfostran har under de trettio år som gått mellan de två mätningarna förändrats från att ha varit mer auktoritär till att bli mer lyhörd och ha mer fokus på medbestämmande, vilket också kan ha inverkan på barns självbild.
På högstadiet, i samband med att puberteten träder in, rasar emellertid flickornas självbild. Raset ligger i linje med internationella undersökningar som gjorts, och också med Lundaforskarnas undersökning från 80-talet. Även den gången kunde man se elevernas självbild försämras i högstadiet. Men forskarna blev ändå förvånande över hur drastiskt flickornas självbild sjönk år 2013, framför allt när det gällde fysiken och det psykiska välmåendet. Klyftan mellan flickornas och pojkarnas självbild hade dessutom ökat markant.
– Idag översköljs ungdomar av svåruppnåeliga skönhetsideal på ett annat sätt än på 80-talet. Jag tror att det spelar roll, säger Eva Hoff. Kroppsfetter är tabu och det påverkar flickor som är mitt uppe i den pubertala utvecklingen. Det är tragiskt att tidens kroppsideal går emot flickors anatomi ännu mer än tidigare.
När det gäller högstadie-elevernas självbild kring sina relationer ser utvecklingen bättre ut.
– Såväl familjerelationer som andra sociala relationer verkar hålla sig på en stabil nivå och har i vissa fall förbättrats, säger Eva Hoff.
En sak som kan förvåna är att flickorna har sämre självbild än pojkarna när det gäller skolprestation. Detta trots att tjejer i allmänhet har bättre betyg. Klyftan mellan könen fördjupas under gymnasiet, men bara för att lagom till slutbetyget i trean jämnas ut.
– Det finns internationella studier som pekar på att unga män i början av 20-årsåldern får en något försämrad självbild, men för att veta om hur det ligger i Sverige skulle vi behöva göra mer studier, säger Eva Hoff. Hon hade också gärna sett studier kring hur självbilden kring skolresultat stämmer överens med den verkliga prestationen.
Forskarna hoppas att resultaten av undersökningen ska kunna användas som underlag så att rätt och riktade insatser kan sättas in för att arbeta med barns och ungdomars självbild.
Om studien:
1983 deltog 3052 10-16-åringar i små till medelstora sydsvenska kommuner.
2013 deltog 1303 10-18-åringar från samma skolor. Ungdomarna besvarade samma enkät (”Jag tycker jag är”) utformad av Pirjo Birgerstam.
Forskarna bakom studien är Pirjo Birgerstam, Eva Hoff och Daiva Daukantaité.
Källa: Lunds universitet
