Varje år skadas totalt cirka 4 500 barn så allvarligt i mopedolyckor att de behöver uppsöka ett akutsjukhus. Två tredjedelar av de skadade är pojkar, och det är de oerfarna femtonåringarna som oftast råkar illa ut. I cirka fem fall per år handlar det om olyckor med dödligt utfall, det är de trimmade motorerna och hjälmslarv som orsakar flest dödsolyckor. Detta visar ny statistik som Barnolycksfallsfonden har analyserat.
Av de 4 500 barn som uppsöker en akutmottagning i samband med mopedolyckor varje år blir 17 procent av pojkarna och 12 procent av flickorna inlagda på sjukhus för fortsatt vård. I två tredjedelar av fallen handlar det om singelolyckor medan en fjärdedel av olyckorna uppstår i kollisioner med bil, lastbil och buss. Därefter följer kollisioner med andra mopeder (sju procent).
– Precis som med bilolyckorna är det de yngsta och minst erfarna förarna som drabbas oftast. Femtonåringarna är kraftigt överrepresenterade i statistiken. Att singelolyckor är så vanliga är också en indikation på att mopedförarna inte är tillräckligt skickliga. Ofta handlar det om en bristande förståelse för trafikregler och hur snabbt man faktiskt kör, säger Björn Sporrong, styrelseledamot i Barnolyckfallsfonden.
Kontusioner (blodutgjutningar) är den vanligaste skadan hos flickor följt av sårskador och frakturer. Hos pojkar är frakturer lika vanligt som kontusioner följt av sårskador. Både bland tjejer och killar är det knän, armbågar och handleder som är värst drabbade. Huvudskador är betydligt vanligare hos flickor än hos pojkar.
– Att flickor oftare än pojkar drabbas av huvudskador ser jag som mycket oroande, på grund av de ofta livslånga men som denna typ av skador kan medföra. Anledningen till att pojkar totalt sett råkar ut för fler olyckor kan vara att de oftare trimmar mopeden så att den går snabbare än vad lagen tillåter. Och det finns ett tydligt samband mellan hastighet och hur allvarliga olyckor som uppstår, säger Björn Sporrong, som rekommenderar föräldrarna att kontrollera att barnens moped är i gott skick och inte går för fort.
Hjälm och trimmad motor viktiga faktorer
Sedan 1970-talet har antalet barn som omkommit i mopedolyckor successivt minskat från mellan 20 till 30 per år till cirka fem om året. Under 2000-talet har dock antalet olyckor med dödlig utgång ökat något igen, även om kurvan på nytt ser bättre ut de två senaste åren.
– Den främsta orsaken är att antalet mopeder ökat dramatiskt. Men vi ser i statistiken att endast drygt 5 procent av de barn som omkom under perioden 2000 till 2006 hade använt hjälm och att hälften hade trimmat sin moped. Även alkohol finns med som en bakgrundsfaktor, och sammantaget är det en utveckling som jag ser allvarligt på, säger Jan Schyllander, utredare på Myndigheten på Samhällskydd och Beredskap, som Barnolycksfallsfonden samarbetar med.
Information om mopedtyper och den nya körkortsbehörigheten
– Det finns i dag två godkända mopedklasser – klass I och klass II. Båda dessa typer brukar kallas för ”EU-mopeder” i dagligt tal, men benämningen används framför allt på klass I-mopeder.
– Den 1 oktober 2009 infördes en ny körkortsbehörighet, som kommer att krävas för den som vill börja köra moped klass I. Samtidigt blev det krav på förarbevis för att få börja köra moped klass II.
– Klass I-mopeder får ha en motor på högst 50 kubik och en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Sådana mopeder får inte köras på gång- eller cykelbanor, motorvägar eller motortrafikleder.
– Med en tvåhjulig moped klass II ska du normalt köra på cykelbanan, om inte annat anges. Finns det ingen cykelbana ska du köra på körbanan. En moped klass II är konstruerad för en hastighet av högst 25 kilometer i timmen.
Denna studie bygger på en genomgång av data från IDB (Injury Data Base) för åren 2007 – 2008 avseende barn mellan noll upp till och med 17 år som skadats under mopedåkning. Totalt har 616 fall studerats som sedan skattas till nationella nivåer
Källa: Trygg-Hansa
