Kommunerna brister i att säkerställa barnets rättigheter i den egna verksamheten, det visar Bris kommunundersökning 2022. Här framgår att kommunerna i stor utsträckning ser barnrätten som enbart knuten till vissa verksamhetsområden och inte något som genomsyrar alla verksamheter. Det finns även tydliga utmaningar kopplade till arbetssätt, metoder och det systematiska barnrättsarbetet.
Snart tre år har gått sedan barnkonventionen blev svensk lag och kommunerna har under dessa år arbetat med att implementera lagstiftningen i den egna verksamheten. För att följa hur kommunerna säkerställer att barnets rättigheter tillgodoses gör Bris årliga undersökningar där kommunerna får skatta hur deras arbete går.
Av årets undersökning framgår det att det finns stora utmaningar med att på ett strukturerat sätt säkerställa barnrätten i arbetet. Bland annat är det endast drygt en av tio kommuner som uppger att de gör en barnkonsekvensanalys av budgeten.
– Budgeten är ett av de viktigaste styrdokumenten för kommunerna och att det inte granskas utifrån hur den påverkar barn är anmärkningsvärt. Snart tre år in i arbetet med att implementera barnkonventionen borde man ha kommit längre i att synliggöra barn och barnets rättigheter i olika processer, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.
Undersökningen visar att barnrättsperspektivet sällan integreras i kommunens alla verksamheter. De verksamheter som oftast integrerar ett barnrättsperspektiv är främst de som vid första anblick rör barn, såsom förskola och barnomsorg, grundskola och fritidshem samt socialtjänst. Mycket få kommuner uppger att perspektivet finns med i andra verksamheter såsom miljö- och hälsoskydd eller krisberedskap.
– Här behöver kommunerna uppenbart ta ett omtag i sitt arbete. Barn påverkas av det mesta som sker i samhället. Med pandemin i ryggen borde förståelsen vara större för hur exempelvis kriser kan påverka barn och vilka konsekvenserna blir om man missar det. Exempelvis dröjde det under pandemin alldeles för länge innan samhällsinformation riktades direkt till barn, säger Magnus Jägerskog.
Många kommuner brister även i frågan om barns delaktighet. Trots att barnkonventionen konstaterar att varje barn har rätt till delaktighet och inflytande i processer och beslut som påverkar dem, är det få kommuner (44 procent) som uppger att de har ett strukturerat arbetssätt eller metoder för att just göra barn delaktiga. Än färre kommuner har det för de allra yngsta barnen.
Undersökningen visar att det skiljer sig markant mellan olika kommuner i hur långt man har kommit i barnrättsarbetet. Skälet till att kommuner inte har kommit längre uppger de själva ligger i det systematiska arbetet. Enligt kommunerna är de största utmaningarna med implementeringen av barnkonventionen rutiner, arbetssätt och praxis.
Läs hela kommunundersökningen, med regional bilaga.
Källa och bild: BRIS
