Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

CITES-konventionen firar 50 år – en milstolpe i kampen för att bevara hotade arter

Den 3 mars 2023, på World Wildlife Day, firas 50 års hårt arbete för att skydda hotade arter. CITES-konventionen reglerar handeln med hotade arter av vilda djur och växter. Jordbruksverket ansvarar för att Sverige följer konventionen och inte bidrar till att dessa arter utplånas från planeten.

Jubiléet markerar en viktig milstolpe i arbetet med att bevara vår planets biologiska mångfald. Sedan konventionen upprättades för 50 år sedan har CITES (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora) bidragit till att begränsa handeln med hotade växt- och djurarter, vilket har räddat många av dem från utrotning.

– Förstörelse av djurs och växters habitat, klimatförändringar, illegal handel, överfiske och många andra faktorer hotar många arter. Trots det finns det positiva tecken på att internationellt överenskomna åtgärder som vidtagits skyddar den biologiska mångfalden. Genom samarbete på nationell och internationell nivå, ansvarsfull konsumtion och hållbara val begränsas risken för utrotning. Jordbruksverkets arbete med CITES är en viktig del av den här processen och vi arbetar ständigt för att upprätthålla konventionens effektivitet, säger Erik Dalarud på Jordbruksverkets djuravdelning som ansvarar för frågorna.

Jordbruksverket arbetar för en hållbar handel med hotade arter
Jordbruksverket har varit en aktiv part i arbetet med CITES sedan Sveriges anslutning till konventionen 1975. Jordbruksverket deltog redan vid det första partsmötet (COP1) och har sedan dess arbetat med att implementera CITES-regler i svensk lagstiftning. Myndigheten har också samarbetat med andra nationella och internationella myndigheter för att genomföra konventionen i praktiken. Genom att utfärda tillstånd för handel med CITES-listade arter, övervaka handeln och samarbeta med internationella myndigheter för att bekämpa illegal handel har Jordbruksverket bidragit till att bevara hotade arter.

Men trots CITES betydelsefulla framsteg under dessa 50 år finns det fortfarande mycket arbete kvar att göra för att skydda hotade arter.

– Frågan är högaktuell. Det internationella samfundet måste fortsätta att samarbeta och vidta åtgärder för att säkerställa att dessa arter fortsätter att existera i framtiden, påtalar Erik Dalarud.

Sveriges globala miljöengagemang
CITES-konventionen spelar en viktig roll i att skydda hotade djur och växter från överutnyttjande och illegal handel genom att reglera handeln med över 38 700 arter av vilda djur och växter. Genom att indela arterna i tre kategorier i en förteckning, som inkluderar arter som är mest hotade (Bilaga I) till de som är mindre hotade men fortfarande behöver reglering (Bilaga II), samt de som skyddas på nationell nivå (Bilaga III), bidrar konventionen till att bevara biologisk mångfald och säkerställa en hållbar användning av naturresurser. Dessa insatser är avgörande för att tillsammans med andra länder nå målen för Agenda 2030 och en hållbar global utveckling.

Biologisk mångfald har länge varit en prioriterad fråga i Sverige och grunden lades för CITES-konventionen vid 1972 års miljökonferens i Stockholm. Konventionen antogs året därpå i Washington D.C. och har hittills ratificerats av 184 länder, där Sverige var ett av de första.

Källa: Jordbruksverket

Foto: Panek