Under Valborgshelgen genomfördes Vårkollen för nionde året i rad. I år har blomningen inte kommit längre norrut än den hade gjort i genomsnitt förr i tiden! För de tidiga arterna, tussilago, blåsippa och sälg, har det tagit stopp vid snögränsen. Lövsprickningen hos björk har dock kommit ca 50 mil längre norrut än tidigare, men inte alls så långt som under 2000-talets Vårkollar.
Under Valborgshelgen genomförde Svenska Botaniska Föreningen tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet Vårkollen för nionde gången. Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som frivilliga rapporterat in. Med Vårkollen får vi en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i landet vid samma tid varje år och kan på så sätt se om och hur vårens ankomst påverkas av klimatförändringar.
– Det stadiga intresset för att vara medborgarforskare och delta i Vårkollen, hoppas vi så klart ska bidra till ett ökat engagemang för våra vilda växter och vad som händer med dem i ett förändrat klimat, säger Mora Aronsson, ordförande för Svenska Botaniska Föreningen.
För 150 år sedan, 1873, startade en liknande verksamhet som rapporterade in vårtecken över hela landet, vilket gör att Vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut vid Valborg vid den tiden. Till exempel var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis vid Valborg i allra sydligaste Skåne.
Vårkollen visar att det numera är normalt att lövsprickningen når ända upp till den naturliga Norrlandsgränsen till 1 maj. I år har dock björken bara börjat sin lövsprickning upp till Mälardalen och mellersta Värmland. På samma sätt hade sälgen börjat blomma i hela Götaland och Sveland vid Valborg, enligt den historiska databasen, men i år har sälgen påbörjat sin blomning hela vägen upp till snögränsen (se SMHI:s snödjupskarta från 2023-05-01). Under ett par år i nutid har också häggen, som tidigare började blomma först i mitten av maj i sydligaste Skåne, börjat blomma ända uppe till Svealand, men i år är det bara en utmed väst- och sydkusten som den har börjat blomma på några få ställen. De tidigare Vårkollarna visar dock att häggens blomning i genomsnitt inte startar förrän efter 1:a maj, även i nutid.
– Vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen hos björk och blomningen hos vårblommande arter tidigarelagts ett par veckor sedan 1873 och vi vet att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Vi ser också att vårvädret enskilda år kan göra att vi tillfälligt är tillbaka till 1800-talets vårar, säger Ola Langvall vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket.
Det är väldigt tydligt i år hur olika vårvädret påverkar olika arter, beroende på hur tidigt de blommar eller påbörjar sin lövsprickning. De tidiga arterna, såsom tussilago, blåsippa, vitsippa och sälg kom i blom tidigt men har till slut stoppats upp av att det fortfarande ligger snö i stora delar av Norrland, medan björkens lövsprickning och häggblomningen, som är lite senare i starten, inte har hunnit få tillräckligt med värme för att hinna slå ut innan första maj. Vi ser också att de tidigblommande arterna fortfarande blommar i stora delar av landet, även om de började blomma för flera veckor sedan, medan de ett år när våren kommer tidigt har hunnit blomma över i södra Sverige.
Försommarkollen 5-6 juni
För den som inte hann med att rapportera till Vårkollen, eller som är intresserad av att rapportera blomningen för arter som blommar lite senare, görs en uppföljare på samma tema, nämligen Försommarkollen. Eftersom syftet med kollarna är att se hur växterna påverkas av klimatförändringar, är det lika angeläget att se hur blomningen hos liljekonvalj, prästkrage, rönn, hägg och syrén har förändrats under 150 år, vid tidpunkten för Världsmiljödagen den 5 juni, liksom var Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, blommar i samband med Nationaldagen den 6 juni. Läs mer på www.försommarkollen.se.
Källa: SLU
Bild: Tussilago. Foto: Gert Olsson/Scandinav
