Under hösten har Stiftelsen Tryggare Sverige genomfört en undersökning om lagen om målsägandebiträde som trädde i kraft redan 1988 och som innebär en möjlighet att på statens bekostnad få ett eget juridiskt biträde – ett målsägandebiträde. Målsägandebiträdets uppgift är att tillvarata den drabbades intressen och ge stöd och hjälp under förundersökning och rättegång. Undersökningen bygger på intervjuer med företrädare för kvinno- och brottsofferjourer runt om i landet.
Resultatet visar att det finns stora brister när det gäller hur lagen om målsägandebiträden tillämpas. För det första får många brottsdrabbade inte målsägandebiträde, trots att de är berättigade till det. För det andra förordnas målsägandebiträde för sent, ofta först i samband med rättegången. För det tredje är det stora kvalitetsskillnader bland målsägandebiträden, vilket innebär att det är ett lotteri om den drabbade får hjälp och stöd i en utsatt situation.
Att lagen om målsägandebiträde inte tillämpas i enlighet med lagstiftarens intentioner har uppmärksammats flera gånger genom åren, bl.a. i betänkandet ”Målsägandebiträdet – ett aktivt stöd i rättsprocessen” från år 2007, vars syfte var att undersöka lagens tillämpning i praktiken.
– Denna utredning har nu legat och samlat damm på justitiedepartementet i fyra år utan åtgärd, vilket naturligtvis är helt oacceptabelt, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige.
Målsägandebiträdet har ofta en helt avgörande betydelse för den drabbades återhämtningsprocess. Biträdets arbete kan dessutom ha en kvalitetshöjande effekt på förundersökningen och ökar därmed förutsättningarna för att en polisanmälan leder till åtal och rättegång. Det är med andra ord av stor vikt att målsägandebiträdet finns med redan från början, ibland även före polisanmälan.
– Mot bakgrund av detta menar vi att det nu är dags att gå från ord till handling och säkerställa att den lagstiftning som finns, i förening med våra förslag, också kommer i praktisk tillämpning; rättsstaten kräver detta sedan länge. Det kan inte längre få vara ett lotteri om man som drabbad ska få stöd och hjälp, framhåller Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige.
För att förbättra situationen för brottsdrabbade föreslår Stiftelsen Tryggare Sverige att det:
- Införs nya krav på polisen som säkerställer att alla personer som uppfyller förutsättningarna omgående tilldelas ett målsägandebiträde. Kraven måste utformas på motsvarande sätt som gäller reglerna för förordnande av försvarsadvokater, vilket innebär att ett förhör i framtiden inte får genomföras om inte målsägandebiträdet är närvarande. De drabbade skulle genom en sådan reform få i princip motsvarande rättigheter som alla misstänkta naturligt har idag.
- Införs en certifiering för att förbättra kvaliteten på målsägandebiträden. Många advokater och biträdande jurister har tyvärr inte alltid tillräcklig kompetens för sitt uppdrag som målsägandebiträde. Vi föreslår därför att det omgående införs en certifiering i syfte att höja kvaliteten på målsägandebiträdenas arbete. En sådan certifiering skulle innebära att det inte längre är slumpen som styr om man som brottsdrabbad verkligen får hjälp och stöd i en utsatt situation.
- Dessutom måste kommunerna agera tydligare kravställare gentemot polisen. Sedan ett antal år har kommunerna ett utpekat huvudansvar för att de som drabbas av brott får hjälp och stöd. En viktig förutsättning för att kommunerna ska kunna ta sitt ansvar är att andra samhällsaktörer (t.ex. polisen) fullgör sina skyldigheter. Kommunalråd, socialchefer och polisstyrelsen måste därför agera lokala kravställare och fortlöpande hålla sig ajour med hur rättsväsendet behandlar och hanterar de kommuninvånare som drabbas av brott.
Källa: Stiftelsen Tryggare Sverige
