Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF, Rovdjursföreningen och Djurskyddet Sverige riktar allvarlig kritik mot regeringens rovdjurspolitik. Kritiken framförs i en skrivelse till EU-kommissionen med synpunkter på regeringens försvar av licensjakten i januari. Licensjakten skedde på ett sätt som ökade vargens inavelsproblem. Det finns tecken på att den illegala jakten på varg har ökat och det står allt mer klart att regeringens planer på flyttning och inplantering av varg är dåligt genomtänkta.
I mars 2010 lämnade organisationerna in sitt klagomål till EU-kommissionen om brott mot EUs regler om strikt skydd för varg i det så kallade Art- och habitatdirektivet. Som en följd av klagomålet skickade Kommissionen i juli ett brev till regeringen, där licensjakten på varg ifrågasattes. Regeringen gav svar på frågorna den 3 september. Det är denna försvarsskrivelse som miljö- och djurskyddsorganisationerna nu ger synpunkter på.
– Vi har detaljgranskat regeringens försvar av licensjakten. Regeringen har dåligt underbyggda svar och tveksam argumentation. Det står klart att beslutet som ledde till att 28 vargar sköts fattades på ytterst svaga grunder, menar Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.
Kritiken i dokumentet tar fasta på att regeringen inte lyckats visa att vargstammen klarar den hårda beskattning licensjakten innebar. Totalt sköts 13-15 procent av hela vargstammen av. Det innebär en förlust av genetiskt material och en större känslighet för slumpartade händelser och sjukdomar. Dessutom innebär avskjutningen tillsammans med trafikolyckor, skyddsjakt och illegal jakt att antalet dödade vargar totalt kan uppgå till ett 70-tal djur under året.
– Många av kommissionens – ytterst relevanta – frågor lämnas obesvarade eller hängande i luften, vilket stärker vår övertygelse om att vargjakten var ett politiskt utspel som saknar rättslig grund. Fortsatt licensjakt skulle förvärra situationen ytterligare, menar Ann Dahlerus, generalsekreterare i Svenska Rovdjursföreningen.
Licensjakten skulle öka förståelsen och öppna för åtgärder för att flytta eller inplantera genetiskt friska vargar, insatser som ännu inte påbörjats trots att det snart är ett år sedan beslutet om licensjakt togs. De senaste rapporterna om hur inplantering ska gå till och var vargarna ska placeras är skissartade. Man har fortfarande inte redovisat var vargarna ska komma ifrån, vilka kommuner de ska sättas ut i, eller hur man ska hantera vargarna under den nödvändiga karantänen. Det finns förslag på att sköta inplanteringen genom att föda upp och sätta ut vargvalpar i gryten, men i så fall måste en omfattande avelsverksamhet sättas igång.
– Alla dessa åtgärder kommer att ta tid, menar Tom Arnbom, rovdjursansvarig på WWF. Svårigheterna är avsevärda, och det är först när planerna blir konkreta som vi vet om en inplantering i praktiken ens är möjlig. Dessutom är den tänkta inplanteringen otillräckligt för att bättra vargstammens genetiska problem annat än tillfälligt. Vad som krävs är en långsiktig lösning på hur vargstammen ska överleva i landet genom att säkra en fortsatt naturlig invandring österifrån.
Regeringen meddelar kommissionen att någon licensjakt inte är beslutad.
– Vi förutsätter att regeringen inväntar EU-kommissionens fortsatta reaktion innan man ger klartecken för fortsatt licensjakt, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet Sverige.
Källa: WWF
