Fiskeministrarna misslyckades med att skydda den hårt ansatta torsken. Att bara sänka kvoter räcker inte för att rädda torsken – över 60 procent av all den torsk som fångas i Nordsjön slängs tillbaka död eftersom fiskarna inte har kvoter för fisken eller för att den är för liten.
Som vanligt blev förhandlingarna mellan EU-kommissionen och medlemsländerna om fiskekvoterna i Atlanten 2011 långdragna. Och som vanligt slutade torsken som förlorare – i både Skagerack, Kattegatt och Irländska sjön. Visserligen sänktes kvoterna men långt ifrån tillräckligt. Kvoterna i Skagerack och Kattegatt sänktes med 20 procent respektive 50 procent. I Kattegatt hade forskarna rekommenderat totalt fiskestopp från 2011 för att torsken ska ha någon chans att återhämta sig. Även i Skagerack är läget bekymmersamt för torskbeståndet.
– Det är oerhört provocerande att fiskeministrarna fortfarande tar beslut som förvärrar situationen för den hårt ansatta torsken även om skadan nu blir något mindre. Genom att inte stänga fisket efter torsk i Kattegatt äventyrar man flera viktiga och förmodligen unika torskbestånd vilket är direkt oansvarigt, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson.
För att skydda torsken räcker det heller inte med att sänka kvoter eftersom den oftast fångas i blandfisken med andra arter. Enligt vissa forskare slängs över 60 procent av all torsk som fångas i Nordsjön tillbaka död eftersom fiskarna inte har kvoter för den torsk de fångar eller för att den är för liten kunna säljas i land.
– Det viktiga är att torsken inte fångas alls genom att se till att yrkesfiskarna använder selektiva redskap eller sluta fiska när kvoten är nådd, säger Ellen Bruno, sakkunnig i marina frågor på Naturskyddsföreningen.
– Sverige borde gynna de yrkesfiskare som kan visa att de fiskar på ett uthålligt sätt när de fördelar licenser och kvoter. Precis som i Norge skulle ett förbud mot utkast motivera yrkesfiskare att bara fånga den fisk de verkligen vill ha.
Källa: Naturskyddsföreningen
