Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Armé som stått vakt i mer än 2000 år

Foto: Joakim Holmberg

Fram till 20:e februari pågår Terrakotta-utställningen på Öst-Asiatiska museet i Stockholm. Det är ett unikt tillfälle att beskåda någonting som i omfång kan jämföras med pyramiderna i Egypten.

Det som ställs ut är visserligen bara 10 soldater. Men när man samtidigt på informationstavlor får veta att man hittat sammanlagt mer än 8000 figurer så förstår man vidden av hela projektet. Terrakotta-soldaterna är både stora och detaljrika. Höjden på soldaterna är mellan 180 och 197 cm., alltså betydligt högre än den genomsnittlige kinesen. Det skulle, förutom det stora antalet soldater, ge ytterligare en avskräckande effekt. Alla soldaterna står passiva men i full mundering. Deras uppgift är alltså att vakta kejsaren och vara beredda till strid. Gravanläggningen hittades av ren tur 1974 av några bönder som skulle gräva en brunn.

Den som satte igång det här jätte-projektet c:a 220 f.kr. var Kinas förste kejsare. Som kejsare kallade han sig Qin Shi Huang Di. Innan han genom militära erövringståg blev kejsare så var han kung av Qin, ett av många små kungadömen som nuvarande Kina bestod av innan han enade landet 221 f.kr.Efter att han med militär lyckats bemästra landet så skulle han med den här enorma gravanläggningen även bemästra tiden. Den skulle ge honom evigt liv. Så förutom en väldig massa soldater så finns det även ämbetsmän och jonglörer o.dyl bland terrakotta-figurerna. Projektet krävde en arbetsstyrka på 700 000 man. Man kan ju leka med tanken vad som skulle hända om Fredrik Reinfeldt skulle dra igång ett sådant här projekt för att hylla sig själv. Hela anläggningen täcker 50 kvadratkilometer, och allting är inte uppgrävt ännu. Till exempel är inte kejsarens gravkammare utgrävd ännu.

Foto: Joakim Holmberg

Qin Shi Huang Di betyder ”Förste lysande halvguden av Qin”. Han skulle alltså vara förbindelselänk mellan människorna på jorden och gudarna i himlen, eller himlens representant på jorden. Det är ju ingen unik ambition bland envåldshärskare. ”Q” uttalas med tje-ljud enligt det kinesiska transkriptionssystemet. ”Qin” ska alltså uttalas ”Tjin”. Så det är antagligen därifrån som namnet Kina kommer ifrån. Men i det  kinesiska namnet för Kina finns ingen hänvisning till Qin. Kina på kinesiska heter Mittens Rike, Zhong Guo (Drong goå).

Trots sin makt och storvulna planer så satt han ändå bara tretton år på tronen innan han störtades.  Men han lyckades åstadkomma en hel del på den relativt korta tiden. Han lyckades ena flera små-riken till ett stort med ett gemensamt skriftspråk, gemensamt lag-, mynt-, och måttsystem och standardiserat axelmått på vagnarna. Hans fall blev hans grymhet och en administration uppbyggd för krig som inte klarade övergången till freden. Ironiskt nog så blev ju freden resultatet av att han lyckats uppnå sitt mål med att ena Kina.

Foto: Joakim Holmberg

Man kan dra många paralleller mellan Qin Shi Huang Di och Mao Tse-Dong, en nutida brutal envåldshärskare i Kina, även han med storhetsvansinne. Mao Tse-Dong ville vara kejsare och levde som en, bl.a. flyttade han in i Förbjudna staden i Peking. Han hade Qin Shi Huang Di som förebild. Inga andra har som de två lyckats stöpa om och centralisera landet. Mao gjorde även om skriftsystemet. Han införde de förenklade skrivtecknen som används i Kina idag, som utländska studenter får lära sig. Han införde också det transkriptionssystem som används i Kina idag, pinyin, för att skriva kinesiska skrivtecken med västerländska bokstäver. Det var två stora förbättringar han gjorde tillsammans med alla galenskaper. Precis som Qin Shi Huang Di så skulle han aldrig överlevt i ett Kina i ett fredligt normaltillstånd. Så därför genomförde han ständigt olika våldsamma politiska kampanjer för att hålla Kina i ett revolutionärt tillstånd.

Parallellt med utställningen med terrakotta-figurerna så pågår en utställning om Han-dynastin, som kom efter att förste kejsaren störtats. Bergrummet under Öst-Asiatiska är en perfekt plats för en sådan här utställning. Det är så nära verkliga förhållanden man kan komma. Antagligen är det därför som Sverige som ett av väldigt få länder fått ha den här utställningen. Så det här är ett unikt tillfälle att få se terrakotta-figurerna utanför Kina. Utställningstiden har förlängts på grund av publiktrycket. Det är alltså drygt en månad kvar att se terrakotta-soldaterna. Alla som har chansen borde gå och se den. Nu är det inte längre så groteskt långa köer som det var i början.

Terrakotta-museet i Xian, Kina Foto: Wikimedia