Pojkar och flickor får inte samma förutsättningar att lära sig och trivas i skolan. Flickor presterar bättre än pojkar i skolan, flickor mår sämre än pojkar, flickor utsätts oftare för trakasserier och både pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller. Det är slutsatser som kommit fram när nu DEJA idag lämnar sitt slutbetänkande Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99).
I DEJA:s slutbetänkande lämnas en rad förslag. Bland annat vill delegationen se en systematisk utvärdering av arbetssätt och metoder i skolan på motsvarande sätt som sker inom vården.
– Arbetssätt och metoder i skolan bör i högre grad än i dag bygga på evidens, på vetenskap och beprövad erfarenhet, säger Anna Ekström, ordförande för Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA).
I betänkandet går DEJA igenom tänkbara orsaker och förklaringar till att flickorna sedan decennier presterar bättre än pojkarna i skolan. Delegationen bedömer att många pojkar riskerar att mötas av negativa förväntningar och tidigt lära sig hantera skolmisslyckanden, något som kan ha sin grund dels i föreställningar om att pojkar ofta presterar sämre, dels i pojkarnas genomsnittligt senare biologiska mognad. Särskilt intresse ägnas åt pojkars och flickors läsutveckling och förmåga till djupläsning.
DEJA föreslår också att skolan ska bli bättre på att motverka kränkningar i skolan. Ansvaret för att utreda och beivra kränkningar och diskriminering när det gäller barn och ungdomar i skolan föreslås helt och hållet ligga hos Skolinspektionens barn- och elevombud, i stället för att som idag delas mellan inspektionen och Diskrimineringsombudsmannen.
Fler pojkar än flickor får stöd av elevhälsovården och placeras i särskolan. DEJA anser att det finns en risk att flickor och pojkar får olika rättigheter och krav och föreslår åtgärder för att tidigt identifiera och stödja både flickor och pojkar med skolsvårigheter.
Hedersproblematik ställer stora krav på skolans jämställdhetsarbete. Delegationen anser att rektorer, lärare och andra vuxna i skolan måste ha kunskaper och beredskap på detta område.
– Varje flicka och varje pojke har rätt till utbildning, och denna rätt får inte inskränkas eller förhandlas bort beroende på t.ex. kön, säger Anna Ekström.
Jämställdhetsarbetet i skolan är viktigt på många plan. Dels för att olika normer kopplade till kön kan göra det svårt för individer att fullt ut utveckla sina intressen och förmågor och dels för att dessa könsnormer också kan ligga till grund för sexuella trakasserier och kränkningar.
– Att uppnå ett bra klimat och bra relationer i skolan, mellan elever och mellan personal och elever, är en demokratisk fråga som har stort egenvärde. Men det är också en förutsättning för att nå framgång i skolans kunskapsuppdrag, menar Anna Ekström.
I dag bedrivs mycket av jämställdhetsarbetet i svenska skolor kortsiktigt och i projektform, i stället för att på allvar integreras i det dagliga arbetet. Den strategin är inte framgångsrik i längden.
– Skolorna måste komma bort ifrån det kortsiktiga tänkandet som leder till att man ser jämställdhet som något man bara arbetar med då och då, säger Anna Ekström.
Samtidigt med slutbetänkandet publicerar DEJA även forskarrapporterna Hedersrelaterad problematik i skolan. En kunskaps- och forskningsöversikt (SOU 2010:84) samt Resultatuppföljning, läskvalitet och skolutveckling – Tre bidrag till diskussionen om jämställdhet i skolan (SOU 2010:97).
DEJA:s arbete är i och med slutbetänkandet avslutat.
Källa: Regeringskanskiet
