Vid årsskiftet tog Ungern över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. EU-minister Birgitta Ohlsson berättar här mer om den svenska regeringens arbete under det kommande halvåret i EU.
Ungern har tagit över det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd efter Belgien. Hur vill du sammanfatta resultatet ur svensk synvinkel från Belgiens ordförandeskapsperiod?
Belgarnas ordförandeskap kanske främst kan beskrivas som lojalt, både mot Lissabonfördraget, de nya institutionerna och alla medlemsstater. Den nationella politiska situationen i Belgien under hösten har inte påverkat EU-arbetet och det har varit uppenbart att Belgien haft nytta av sin långa erfarenhet av EU-samarbete och sina tidigare ordförandeskap. Belgarna nådde en rad framgångar, vilket är positivt också ur svensk synvinkel. Ett par exempel är att vi sedan årsskiftet har den finansiella tillsynsstrukturen på plats, den ekonomiska krisen sköttes väl vilket är viktigt för oss som litet exportberoende land och arbetet med tillväxtfrågorna och EU2020 tog steg framåt under hösten. Sammanfattningsvis tycker jag att det belgiska ordförandeskapet var proffsigt.
Vad har du för förväntningar på Ungern som ordförandeland?
Det är Ungerns första ordförandeskap och regeringsskiftet i våras har såklart påverkat förberedelsearbetet. Jag tycker samtidigt att den ungerska regeringen i nuläget har rimliga förväntningar på vad som kan och bör åstadkommas under våren. Särskilt vill jag lyfta fram att Ungern har som målsättning att en EU-strategi för romers integration ska kunna antas under ordförandeskapet. Ungern vill även gärna anta en Donaustrategi. Ett par av de största och viktigaste utmaningarna för det ungerska ordförandeskapet är annars att få lagstiftningspaketet för stärkt ekonomisk styrning på plats, att beslut om stabilitetsmekanismen fattas i mars och att den nya europeiska terminen sjösätts på ett bra sätt så att vi i framtiden har en bättre process för att hantera både offentliga finanser och tillväxtfrågor. Jag utgår också från att Ungern på ett lämpligt sätt tonar ner sina nationella intressen vad gäller till exempel jordbruks- och sammanhållningspolitiken i EU. Rollen som ordförande går ju i huvudsak ut på att föra hela EU:s talan och intressen framåt.
Vilka frågor kommer Sverige att driva särskilt i ministerrådet under det kommande halvåret?
Det finns ett stort antal viktiga frågor på EU:s dagordning under våren. Inte minst Donaustrategin och romastrategin. Andra frågor som kommer att bli viktiga är att fortsatt hantera den ekonomiska krisen på ett bra sätt, att klimatfrågan tas vidare så att EU behåller sin ledande position och bäddar för en bred klimatöverenskommelse vid nästa internationella möte i Sydafrika i höst, att EU:s utvidgning fortsätter i enlighet med de beslut som har fattats, att EU2020 genomförs så att EU:s tillväxt skjuter fart och sysselsättningen ökar och sist men inte minst att EU:s långtidsbudget blir modern och tillväxtfrämjande.
Är det någon speciell fråga som du kommer att driva som EU-minister?
Jag är ansvarig minister för både EU2020, EU:s långtidsbudget, EU:s Östersjöstrategi så dessa kommer självklart att vara särskilt viktiga för mig att driva på ett effektivt och bra sätt. Östersjöstrategin och den kommande Donaustrategin kan förhoppningsvis förstärka varandra. Därutöver kommer jag att driva konsumentfrågorna liksom fortsätta arbeta för frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter, som till exempel jämställdhet, HBTQ-frågor och romernas situation i EU. Det är helt avgörande att EU är en stark och modig röst för frihet, demokrati och rättsstatens principer.
Vilka EU-frågor tror du kommer att vara extra synliga i Sverige under det kommande halvåret?
Det är såklart alltid svårt att vara spåkvinna men jag tror att de ekonomiska frågorna kommer att prägla den svenska debatten. Även om inte Portugals och Spaniens ekonomier på ett uppenbart sätt påverkar din och min plånbok så spelar det en avgörande roll för våra privatekonomier. Jag tror också romafrågan och EU:s framtida budget kommer att debatteras mycket. Asyl- och migrationsfrågorna kommer också att fortsatt uppmärksammas. Här har EU en viktig roll att komma framåt i arbetet. De som flyr undan krig och konflikter måste få ett människovärdigt mottagande.
Hård kritik och massor av protester har riktats mot Ungerns regering för landets nya medielag. Hur ser du på den nya lagen och vilken hållning kommer Sverige att ha i EU om den nya lagen?
Det ungerska ordförandeskapet har fått en dålig start genom att landets nya medielag inte förefaller leva upp till europeiska normer när det gäller press- och yttrandefrihet. EU:s nya ordförandeland borde vara en förebild. Jag delar den skarpa kritik av Ungerns nya medielag som har framförts av bland annat Tyskland, Luxemburg och OSSE. Att medier ska registrera sig och att det samtidigt underställs långtgående krav på innehållet är djupt oroande. Press- och yttrandefriheten måste respekteras. EU-kommissionen håller nu på att studera den ungerska medialagen i detalj. Det är bra att den ungerske premiärministern Orbán har lovat att ändra i lagen om kommissionen skulle ha synpunkter.
Källa: Regeringskansliet
