Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det visar en sammanställning som språkföretaget Semantix gjort av en undersökning från Domstolsverket.
I Sverige finns det 200 auktoriserade rättstolkar som tillsammans tolkar på 35 olika språk. Förutom den språkliga kompetensen har en rättstolk bland annat avlagt prov i juridiska termer. Auktorisationen av rättstolkar utfärdas av Kammarkollegiet. Men var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer aldrig krav på att de tolkar som används vid rättegångar ska vara rättstolkar.
– Att tolka vid en rättegång kräver specialkompetens av tolken. Många juridiska begrepp har en specifik innebörd som måste förstås av alla inblandade, säger Elisabeth da Silva på Semantix.
Bara var tredje domstol i undersökningen, 32 procent, ställer alltid krav på att den anlitade tolken ska vara en rättstolk. Drygt var femte, 22 procent, uppger att de sällan ställer krav på att rättstolk ska anlitas. Sammanställningen visar också att fler än hälften av domstolarna saknar interna riktlinjer för hur tolkar ska anlitas.
– Sverige behöver fler rättstolkar och rättstolkar i fler språk. I dag finns det inga rättstolkar i somaliska, trots att det är den största gruppen invandrare som kommer till Sverige i dag. Språkliga missförstånd kan få stora konsekvenser för den enskilda individen, säger Elisabeth da Silva på Semantix.
Sammanställningen baseras på en enkät som Domstolsverket skickat ut. 64 av Sveriges 80 domstolar svarade på undersökningens frågor om tolktjänster.
Källa: Semantix.
