Den 400-sidiga rapporten tar upp läget för mänskliga rättigheter i 157 länder under 2010. Även Sverige har ett avsnitt i rapporten.Kritiken mot Sverige riktar sig bland annat mot att ett procentuellt stort antal asylsökande romer från främst Serbien men även Kosovo inte fick tillgång till en rättssäker asylprocess eftersom Migrationsverket ansåg deras asylansökningar vara så kallat uppenbart ogrundade.
– Med tanke på den allvarliga diskriminering som romer utsätts för i Serbien och Kosovo och då vi vet att det förekommer att romer i dessa länder även utsätts för regelrätt förföljelse, är det mycket allvarligt att Migrationsverket i dessa fall felaktigt gör bedömningen att det är uppenbart att det inte finns några skäl för asyl. Detta innebär en asylprocess som inte är rättssäker, säger Madelaine Seidlitz, jurist vid svenska Amnesty International.
Sverige kritiseras även för att med tvång återsända personer som sökt asyl i Sverige till Eritrea, trots den uppenbara risken att de utsätts för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.
Amnesty tar också upp att Sverige fortfarande inte har uteslutit att man kommer att använda sig av diplomatiska försäkringar i framtiden. Ahmed Agiza som återsändes till Egypten i december månad 2001, efter att Sverige sade sig ha erhållit så kallade diplomatiska försäkringar om att han inte skulle torteras, sitter fortfarande fängslad efter en bristfällig rättegång i en militärdomstol.
– Femtio år har gått sedan Amnesty tände sitt ljus och riktade det mot förtrycket och idag står människorättsrevolutionen på en historisk tröskel, säger Salil Shetty, generalsekreterare för Amnesty International.
– Människors rädsla har släppt. Modiga människor, ofta med ungdomar i spetsen, ställer sig upp och talar ut, trots att de möter: kulor, misshandel, tårgas och stridsvagnar. Detta mod – i kombination med ny teknologi som hjälper aktivisterna att avslöja hur regeringar slår ned på fredliga protester och yttrandefriheten – skickar en tydlig signal till förtryckande regeringar. Men förtryckets krafter slår tillbaka. Världssamfundet måsta fånga denna möjlighet till reformer och se till att 2011 inte blir en falsk gryning för mänskliga rättigheter, fortsätter Salil Shetty.
Det pågår en kamp när det gäller tillgången till information. Nya möjligheter till kommunikation och nätverksbyggande i sociala medier stödjer en ny aktivism som regeringar kämpar för att få kontroll över. Vi har sett i Tunisien och Egypten hur regeringarnas försök att strypa tillgången till internet och stänga ned mobilnätet slogs tillbaka – men regeringar arbetar hårt för att ta tillbaka initiativet och använder också teknologin mot aktivisterna.
Regeringar i Libyen, Syrien, Bahrain och Jemen har visat sig beredda att misshandla, stympa och döda fredliga demonstranter, allt för att hålla sig kvar vid makten. Där diktatorer har fallit fortsätter aktivisternas kamp för att få bort de institutioner som har stött den tidigare regimen. Oron ökar i förtryckarregimer som Azerbajdzjan, Kina och Iran där regeringarna med alla medel försöker hindra att liknande revolutioner ska sprida sig.
Fakta och siffror
Enligt Amnestys årsrapport förkom under 2010:
- Olagliga inskränkningar i yttrandefriheten i minst 89 länder
- Samvetsfångar i minst 48 länder
- Tortyr och annan grov misshandel i minst 98 länder
- Inkorrekta, bristfälliga rättegångar i minst 54 länder
- Avrättningar i 23 länder och dödsdomar avkunnades i minst 67 länder.
Stora händelser under 2010 var frigivningen av Aung San Suu Kyi i Burma och att Nobels fredspris tilldelades den kinesiske dissidenten Liu Xiaobo. Han fick dock inte komma och ta emot priset i Oslo den 10 december och den kinesiska regeringen gjorde allt för att sabotera ceremonin.
I skuggan av det internationella rampljuset blev tusentals människorättsförsvarare hotade, fängslade, torterade och dödade. Detta hände i länder som Afghanistan, Angola, Brasilien, Kina, Mexiko, Ryssland, Burma, Turkiet, Uzbekistan, Vietnam och Zimbabwe.
Årsrapporten tar även upp:
Det försämrade läget för mänskliga rättigheter och problemen för aktivister i Ukraina, Vitryssland och Kirgisistan. Vidare behandlas det ökande våldet i Nigeria och den eskalerande krisen i centrala och nordöstra Indien kopplat till det väpnade maoistiska upproret.
Regionala trender innefattar det ökande hotet mot ursprungsfolk på den amerikanska kontinenten. Förbudet för kvinnor att bära slöja i vissa europeiska länder och den ökande trenden att skicka tillbaka asylsökande från Europa till länder där de riskerar förföljelse, kritiseras också i rapporten.
Konflikter som har fått förödande konsekvenser för civilbefolkningen, som attackerats av både militären och väpnade oppositionsgrupper i Centralafrikanska republiken, Colombia, Demokratiska republiken Kongo, Irak, Israel och de palestinska ockuperade områdena, Ryssland inklusive norra Kaukasus, Sri Lanka, Somalia, Sudan och Tchad.
Under år 2010 har vi sett framgångar när det gäller trenden att allt fler länder avskaffar dödsstraffet. Idag har 139 länder avskaffat dödsstraffet i sin lagstiftning eller i praktiken genom att inte verkställa några dödsdomar. Amnestys kampanj mot mödradödlighet har nått vissa framgångar, bland annat i Indonesien och i Sierra Leone. I Sierra Leone har regeringen nu infört fri hälso- och sjukvård för gravida kvinnor och för barn upp till fem år. I Latinamerika fortsätter kampen för att göra upp med det förflutna genom att flera personer som anklagats för allvarliga brott mot mänskliga rättigheter under militärdiktaturernas år vid makten, ställts inför rätta.
Det är nu dags för mäktiga regeringar, som i åratal har stött förtrycket och underskattat människors brinnande önskan efter frihet och rättvisa runt om i världen, att stödja kraven på reformer i stället för att glida tillbaka till sitt tidigare cyniska politiska stöd till förtrycket. Nu kommer det visa sig om regeringar är villiga att ge ett konkret stöd till reformer och kravet på mänskliga rättigheter, även i länder som inte är deras allierade, och driva igenom att de värsta människorättsförbrytarna – som i fallet Libyen – hänskjuts till den internationella brottmålsdomstolen, ICC, när rättvisa inte kan skipas på annat sätt.
– De protester som inleddes under 2010 och som ökat till en aldrig tidigare skådad proteströrelse under 2011, inger hopp för framtiden. Men det är fortfarande en mycket sårbar process. Vi har sett hur regeringar med ofattbart våld slår tillbaka mot dem som kräver reformer. Inte sedan Berlinmurens fall har vi sett så många repressiva regeringar stå inför möjligheten att deras dagar är räknade när folket ställer sig upp och säger nej. Nej till att leva i fruktan och nej till att leva ett liv utan att få sina mest grundläggande behov tillfredsställda, säger Lise Bergh, generalsekreterare för Amnesty International i Sverige.
Källa: Amnesty International
