Den 15 augusti var under medeltiden Sveriges nationaldag. Dagen var strategiskt vald eftersom den sammanfaller med det kyrkliga firandet av Jungfru Maries Himmelsfärd och man ansåg att landet kunde skyddas från fiender genom att vigas till Jungfru Marias speciella beskydd.
Under medeltiden var hela Sverige katolskt till dess att man 1593 officiellt antog den evangelisk-lutherska tron som statsreligion och förbjöd alla personer av andra trostillhörigheter, inklusive katolicismen att vistas i landet.
Alla katoliker skulle enligt en kunglig stadga 1617 fråntas sina egendomar och rättigheter, förklaras fredlösa och utvisas ur landet. Många som vägrade överge tron torterades, dödades eller utvisades. Så fortsatte det fram till 1781 då ett toleransedikt gav katoliker och vissa andra kristna att grunda egna församlingar i landet. Detta berörde först och främst utländska diplomater i landet eftersom svenskar fortfarande var förbjudna att utöva någon annan tro än statsreligionen. Så sent som 1858 utvisades sex svenskor som konverterat till katolicismen.
År 1860 ingrep Kung Oscar I som själv hade en katolsk maka i lagstiftningen och gjorde det lagligt för svenskar att utöva annan kristen tro än statsreligionen. Barn födda inom blandäktenskap måste fortfarande uppfostras enligt statsreligionen enligt lagstiftningen. Inte förrän 1951 infördes total religionsfrihet i Sverige.
Den 15 augusti sägs vara den dag då Jungfru Maria i egenskap av Guds moder upptogs till kropp och själ i himmelen utan att först behöva genomgå döden.
