25 procent av svenska skolbarn i åldrarna 7-15 år uppger att de är mycket eller ganska missnöjda med skolmaten, enligt Lantmännens skolmatsundersökning. Resultaten visar att det finns ett samband mellan hur nöjda eleverna är med skolmaten och hur mycket de får vara med och bestämma om vad som serveras. Hälften av de som uppger att de är nöjda får vara med och bestämma om skolmaten.
Barn som har inflytande över sin skollunch är mer nöjda och av de elever som är missnöjda med maten får långt färre vara med och bestämma, bara 30 procent. Nära hälften av barnen uppger att de vanligtvis har mer än en rätt att välja på, något som i viss mån påverkar hur nöjd barnen är med skolmaten som serveras. 82 procent tycker det är viktigt att kunna välja på fler rätter än vad som serveras i svenska skolmatsalar i dagsläget.
– Medbestämmande och valfrihet är viktigt för barnen, något jag märker tydligt på mina besök ute i svenska skolor och skolkök, säger Kurt Weid, köksmästare på Lantmännen. Vi har mycket duktiga skolkockar i Sverige, och vi ser att det finns stor potential för framgångsrika samarbeten mellan kockarna och barnen, men kanske framförallt möjligheten att få nöjdare, piggare och gladare skolbarn.
Vegetariska alternativ efterfrågade
Medan svenska skolbarns favoriträtter är spaghetti med köttfärssås, tacos och pannkakor så vill majoriteten, 8 av 10, kunna välja ett vegetariskt alternativ till skollunchen. I MDI:s* rapport Menyfakta Skola 2010 framkommer också att vegetariska maträtter tar en allt större plats på skolornas menyer. I 46 procent av Sveriges kommuner och skolor erbjuds ett vegetariskt alternativ alla skolårets dagar. Övriga skolor serverar vegetarisk mat på begäran.
Vad gäller grönsaker som tillbehör, serveras i princip alla elever, 99 procent, grönsaker dagligen. Ändå är det endast hälften som äter grönsaker varje dag.
Stress vanligt vid skolluncher
Av Lantmännens undersökning framgår också att en femtedel av svenska skolelever har mindre än 25 minuter på sig att äta lunch. Bland 10-11 åringar är andelen ännu högre, där 34 procent har mindre än 25 minuters lunchrast. Enligt en undersökning som Skolmatens vänner nyligen publicerat, framkommer dessutom att skollunchen ofta serveras redan innan klockan 11, vilket bidrar till ökad hunger och minskad energi på eftermiddagen.
Om undersökningen
Under mars månad 2011 genomförde Demoskop på uppdrag av Lantmännen intervjuer med 500 svenska skolbarn i åldrarna 7 till 15 år om skolmat.
Källa: Lantmännen
