Tvärtom mot vad många tror har elever med kognitiva nedsättningar stora möjligheter att ta till sig skriven text. Det visar läsforskarna och professorerna Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg i forskningsprojektet som presenteras i boken Läsförståelse genom strukturerade textsamtal.
– Man har varit rädd för att utmana eleverna. Inte vågat utsätta dem för något. Därmed ger man inte eleverna möjlighet att få visa vad de kan, säger Monica Reichenberg, professor i literacy vid Umeå universitet och i allmän didaktik vid Göteborgs universitet.
– Det är en inställningsfråga att faktiskt se utvecklingsmöjligheter i alla läsare, säger Bror Tronbacke, direktör Centrum för lättläst. Den här forskningen är intressant för alla skolformer. Mycket av det man kommit fram till fungerar också vid lästräning inom grundskolan, vuxenundervisningen och SFI.
Skolinspektionens rapport 2010 visade att många särskolor prioriterar omsorg och ett gott emotionellt klimat i skolan på bekostnad av undervisning i läsförståelse.
– Vanligtvis har man varit fokuserad på skönlitterära texter i liknande sammanhang, säger Ingvar Lundberg, professor emeritus i psykologi och knuten till Göteborgs universitet. Men vi ville ta ett livtag på faktatexter från tidningar och omvärld. Det ger barnen en viktig beredskap för att kunna läsa LSS och annat. Det är en delaktighets- och demokratifråga. I projektet, som omfattade 40 elever på högstadiet och pågick under 8 veckor, låg fokus på läsning av faktatexter, ofta nyhetstexter hämtade ur den lättlästa nyhetstidningen 8 SIDOR.
Källa: Centrum för Lättläst.
