Skapa ett ”lärarlyft” för modersmålslärare. Det är ett av många förslag som Högskoleverket i dag presenterar för regeringen som gett verket i uppdrag att se över hur lärarförsörjningen i de nationella minoritetsspråken kan tryggas.
Sverige har fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, vilka alla har en lång historia i landet. De omfattas av Europarådets minoritetskonventioner som syftar till att skydda och främja den kulturella mångfalden genom att minoriteterna bevarar sina språk och kulturer. Exempelvis har de särskilda rättigheter när det gäller modersmålsundervisning; barn som tillhör de nationella minoriteterna har rätt till undervisning i sitt minoritetsspråk om de har grundläggande kunskaper i språket och om det finns lämpliga lärare.
I Europarådets uppföljningar av hur de olika länderna följer konventionerna har emellertid Sverige upprepade gånger fått påpekanden när det gäller just lärarförsörjningen – det finns alltför få lärare med kompetens att undervisa i minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Ännu färre lärare kan undervisa i skolans ämnen på minoritetsspråken. När Högskoleverket i fjol och tidigare i år prövade ansökningarna om de nya lärarexamina, fick det enda lärosäte som ansökte om att få examinera ämneslärare i minoritetsspråk avslag. De planerade utbildningarna som beskrevs i ansökningarna kunde helt enkelt inte visa att det fanns tillräckligt många kompetenta språklärare vid universitetet.
Modersmålslärare utan lärarutbildning
Det allmänna läget för minoritetsspråken är allvarligt på flera nivåer. Barn som tillhör en nationell minoritet har rätt att få gå på en förskola på minoritetsspråket om de bor i vissa delar av landet, men det finns få förskollärare att rekrytera. I grund- och gymnasieskolan varierar undervisningstiden i modersmålet mycket mellan olika skolor och många modersmålslärare saknar lärarexamen. De är dessutom undantagna kravet på lärarlegitimation. Bristen på kvalificerade lärare på alla nivåer i utbildningskedjan leder till att unga riskerar att inte lära sig sitt minoritetsspråk. Som en följd av detta utarmas rekryteringsbasen, det vill säga antalet personer med kunskaper i något av minoritetsspråken som vill bli lärare, vilket i sin tur hotar språkens utveckling och överlevnad. Högskoleverket föreslår därför en rad insatser för att åtgärda situationen.
– Vi måste ta ett helhetsgrepp om situationen – det räcker inte med att enbart satsa på lärarutbildning i minoritetsspråk. De förslag som Högskoleverket i dag presenterar syftar till att bygga en stabil struktur för lärarförsörjningen som är långsiktig och hållbar. Hela utbildningssystemet, från förskola till forskarutbildning, måste stärkas för att minoritetsspråken ska överleva, säger Andrea Amft, utredare på Högskoleverket.
Högskoleverkets förslag i urval:
- Lunds universitet, Södertörns högskola, Umeå universitet samt antingen Stockholms universitet eller Uppsala universitet föreslås få nationellt ansvar och extra medel för att stärka minoritetsspråken och utveckla lärarutbildning för undervisning i och på de fem nationella minoritetsspråken.
- Satsningar föreslås på fortbildning – lärarlyft – och behörighetsgivande lärarutbildning för modersmålslärare och andra lärare som kan något av de fem minoritetsspråken.
- Ekonomiska stimulansmedel föreslås i form av stipendier och avskrivning av studiemedel för rekrytering till språkutbildning och lärarutbildning för undervisning i och på de nationella minoritetsspråken.
- Nationellt minoritetsspråk föreslås bli ett valbart område för studenter som läser grundlärarutbildning med inriktning mot årskurs 4–6.
- En förstärkning föreslås av läromedelsproduktionen i de nationella minoritetsspråken.
- Kunskaper om de nationella minoriteternas språk och kultur föreslås ingå i examensmålen för de fyra nya lärarutbildningarna.
- Förbättrad information föreslås om vilka möjligheter som finns att utbilda sig till lärare i de nationella minoritetsspråken.
Samtliga förslag presenteras i sin helhet i rapporten på hsv.se
Fakta om de nationella minoriteterna
- Judar: ca 20 000 – 25 000 personer. Av dessa talar omkring 2 000 – 3 000 jiddisch.
- Romer: ca 50 000 – 100 000 personer som talar romani chib (”romskt språk”).
- Samer (urbefolkning i Sverige): ca 20 000 – 35 000 varav 6 000 – 7 000 talar samiska.
- Sverigefinnar: ca 450 000 – 600 000 personer, varav 200 000 – 250 000 talar finska.
- Tornedalingar: ca 50 000 personer, man uppskattar dock att 150 000 i Sverige talar eller förstår meänkieli.
Källa: Högskoleverket
