Stora arealer av jordbruksmark har lagts ner i redan tidigare skogrika delar av Sverige. Detta medför att vissa arter får svårt att överleva. Det är en konsekvens som redovisas i Naturvårdsverkets nya rapport om skog och mark.
Produktionsmålet att nå större virkesvolymer har medfört tätare skogar. Effektiva föryngringsmetoder gör att den nya skogen sluter sig snabbt efter avverkning. De allt tätare skogarna medför negativa konsekvenser för arter som är anpassade till äldre och glesare skogstyper.
Även i myrlandskapet ökar trädvolymen. Djur och växter som behöver stora öppna områden drabbas, till exempel ljungpiparen på högmossarna i södra Sverige. Här föreslås en indikator för att följa utvecklingen och ge beslutsunderlag för motåtgärder.
Samtidigt skapar kalhyggesbruket ständigt nya luckor i skogen, som vissa ljusälskande arter kunnat utnyttja:
– I takt med att arealen åker- och betesmark fortsätter att minska i Sverige ökar trycket på de fågelarter som normalt förknippas med jordbrukslandskapet, säger Johan Abenius, handläggare på Naturvårdsverket. Nya analyser från fågelövervakningen indikerar att många jordbruksfåglar hittat alternativa livsmiljöer på produktionsskogens kalhyggen och i kraftledningsgator.
Rapporten Skog & mark 2011 har inriktning på långsiktiga förändringar i det svenska landskapet. Den innehåller även de senaste resultaten från både nationell och regional miljöövervakning.
Källa: Naturvårdsverket
