Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Uppgång för restaurangbranschen i mars

Restaurangernas försäljning steg med 4,3 procent under mars jämfört med mars föregående år. Försäljningen inom kaféer ökade mest under perioden, ökningen var 10,0 procent.

I mars 2010 steg restaurangförsäljningen med 4,3 procent, vilket är en uppgång från februari då försäljningen steg med 3,2 procent i årstakt. Den starka försäljningsökningen förklaras till viss del av en kalendereffekt. Alla delkategorier inom restaurangbranschen visar på positiv utveckling i mars, särskilt starkt går kaféer (+10,0 %), personalrestauranger (+7,3 %) och snabbmatsrestauranger (+6,0 %).

Försäljningsvolymen för restaurangbranschen ökade med 0,9 procent i mars, jämfört med samma månad förra året. Detta bryter en trend av svag volymutveckling inom restaurangbranschen.

Försäljningsutvecklingen för restaurangbranschen, aktuell månad jämfört med samma månad föregående år i procent. Mars 2009 till mars 2010

Restaurangindex är ett index som publiceras varje månad. Statistiken gör det möjligt att följa omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen, segment för segment. Uppgifterna tas fram i samarbete mellan Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), Dagligvaruleverantörernas Förbund (DLF), Svensk Cater och Statistiska centralbyrån. 

DLF och SHR kommenterar

Den relativt starka omsättningstillväxten på restaurangmarknaden i mars ska tolkas med försiktighet. En del kan förklaras av så kallade kalendereffekter. Det vill säga tillväxt som inte beror på starkare efterfrågan utan på hur dagarna i månaden ligger jämfört med föregående år. Dessutom är mars en månad som i ett något längre perspektiv utvecklats svagt i förhållande till exempelvis januari och februari. Den relativt snabba omsättningstillväxten sker därför från en låg nivå. Till sist så är volymtillväxten, omsättningstillväxten med hänsyn tagen till prisutvecklingen, marginell.

Att omsättningstillväxten sker främst i kaféer/konditorisegmentet och snabbmatssegmentet är inte överraskande utan följer den trend vi har kunnat se under de senaste åren. Nöjesrestaurangerna har det fortsatt trögt efter det svaga fjolåret.

Stark försäljning inom kaféer och personalrestauranger

Försäljningen inom kaféer och konditorier ökade med 10,0 procent i mars vilket var den största ökningen bland de olika restaurangkategorierna.  Personalrestaurangernas försäljning ökade med 7,3 procent i mars och försäljningsvolymen för samma kategori ökade med 3,8 procent. Den kategori som det går sämst för är nöjesrestaurangerna vars försäljning ökade 1,0 procent.

Hotell restauranger – Restaurangverksamhet som bedrivs på kombinerade hotell eller konferensanläggning eller i samband med annat boende.
Café/konditorier– Caféverksamhet i alla former med begränsad matservering. ”Specialister” på kaffe. Har oftast inget serveringstillstånd för alkohol.
Snabbmat – Kännetecknas av snabb service och tillgänglighet. Take away vanligt förekommande. Har ofta inte alkoholtillstånd. Exempel på företag är hamburgerkedjor, gatukök, kebaber, salladsbarer.
Lunch och kvällsrestauranger – Traditionella restauranger med bordsservering, gourmetkrogar, kvarterskrogar, etniska restauranger, pizzerior etc.
Trafiknära restauranger – Alla typer av restauranger i anslutning till flygplatser, järnvägar, båttrafik, landsvägar där stora flöden av restaurangbesökare förekommer. I den här gruppen finns även restauranger i anslutning till mässor, djurparker, idrottsanläggningar. Också restauranger för separata evenemang och cateringverksamhet ingår.
Nöjesrestauranger, pubar, barer – Verksamhetens fokus är på drycker men mat serveras också. En mötesplats där man stannar sent. Exempel på företag är pubar, barer, sportbarer, nöjeskrogar, nattklubbar, underhållning med mera.
Personalrestauranger – Personal- eller företagsrestauranger som bedriver restaurangverksamhet ofta på uppdrag, och inte sällan med begränsat öppethållande. Här finns särskild SNI-kod 56291 Exempel på företag är personalrestaurangföretagens verksamhet som bedrivs på arbetsplatser med undantag av den offentliga sektorn.

Källa:scb