Nästa år höjs prisbasbeloppet med 1 000 kronor till 46 500 kronor. Det medför högre bidrag och lägre inkomstskatt. Garantipensionärer och studenter får mer i plånboken till följd av de höjda prisbasbeloppen 2019, även sjukpenning och föräldrapenning höjs något. Prisbasbeloppen påverkar även grundavdrag, jobbskatteavdrag och skiktgränser, vilket får till följd att inkomstskatten sänks.
– De höjda prisbasbeloppen innebär både högre bidrag och lägre skatt. En garantipensionär får sammanlagt 200 kronor mer i plånboken per månad och den som arbetar får sänkt skatt till följd av de högre prisbasbeloppen, säger Arturo Arques, privatekonom för Swedbank och Sparbankerna.
Effekter av höjda prisbasbelopp
De högre prisbasbeloppen 2019 får till följd att:
• Garantipensionen höjs med mellan 160 och 180 kr per månad
• Studiemedlen höjs med 230 kronor per fyraveckorsperiod, jämfört med höstterminen 2018 [1]
• Sjukpenninggrundande inkomst höjs något. För den lägsta nivån blir förändringen marginell men högsta sjukpenningnivån höjs med 17 kronor per dag, jämfört med efter 1 juli 2018 [2]
• Högsta nivån i föräldraförsäkringen höjs med 22 kronor per dag
• Grundavdrag och jobbskatteavdrag höjs, vilket i sin tur innebär sänkt skatt på arbetsinkomst och pension. Med hur mycket beror på inkomst, se tabell i bilaga
• Skiktgränserna för statlig inkomstskatt höjs, vilket innebär lägre skatt för de som har en inkomst över brytpunkten
• Spärrbeloppet (lägsta nivån) för fastighetsavgift höjs med 69 kronor per år.
Det här är basbelopp och så beräknas de
Prisbasbelopp och inkomstbasbelopp är referensbelopp utifrån vilka pensioner, olika ersättningsnivåer och skatter sätts. Beloppen ändras i januari varje år. Prisbasbeloppet påverkar garantipension, studiemedel, sjuk- och föräldrapenning. Även grundavdrag, jobbskatteavdrag och skiktgränser påverkas av prisbasbeloppet. Det förhöjda prisbasbeloppet ligger till grund för beräkningen av tilläggspension och inkomstbasbeloppet styr pensionsgrundande inkomst och fastighetsavgift.
Inkomstindex och inkomstbasbeloppet bestäms först senast 31 oktober. Till följd av det kan beräkningar över till exempel inkomstpension, pensionsgrundande inkomst och högsta nivån för fastighetsavgift för 2019 inte göras än.
Prisbasbeloppen räknas fram genom förändringar i det allmänna prisläget (inflationen). Beräkningen utgår från bastal 1998, men förändringen mellan åren beror på prisförändringen det senaste året. Prisbasbeloppen 2019 styrs av prisutvecklingen mellan juni 2017 och juni 2018. Under den perioden var inflationstakten 2,1 procent, vilket får till följd att prisbasbeloppen höjs med motsvarande [3].
Inkomstbasbeloppet beräknas utifrån faktisk snittinkomst och för 2019 är det snittinkomsten för 2017 som ligger till grund för beräkningen. Beräkningarna baseras på en prognos över snittinkomsten och för att kunna göra en så bra prognos som möjligt görs indexberäkningen senast 31 oktober. Pensionsmyndigheten ansvarar för beräkning av inkomstbasbelopp.
[1] Bidragsdelen i studiemedlen höjs med 300 kronor per månad från höstterminen 2018.
[2] 1 juli 2018 höjdes taket i sjukpenningen från 7,5 till 8 prisbasbelopp.
[3] Beloppen avrundas till närmaste hundralapp. Detsamma gäller inkomstbasbeloppet.
Källa: Swedbank
