Regeringen föreslår i sin budgetproposition att uppskrivningen i pris- och löneomräkningen för de statliga verksamheterna ska minskas med 25 procent 2015 och 2016. Ett besparingsförslag som ursprungligen lanserades av den förra regeringen.
Sparbetinget kommer därmed att gälla samtliga statliga anslagsfinansierade verksamheter i samma omfattning. Besparingarna sker i ett läge när den automatiska pris- och löneomräkningen som räknar upp myndigheternas ramanslag blir avsevärt lägre nästa år än i år. Pris- och löneomräkning är för en genomsnittlig myndighet 2,45 procent år 2014 och faller 2015 till 0,56 procent innan den minskade uppskrivningen.
– Ramanslagssystemet har varit mycket framgångsrikt när det gäller att effektivisera den statliga förvaltningen. Det är därför beklagligt att man nu ingriper med ytterligare sparbeting i ett automatiskt system som fungerat väl. Ekonomin stramas generellt åt i de statliga verksamheterna och jag bedömer att det blir tufft för många verksamheter framöver, säger Arbetsgivarverkets generaldirektör Ulf Bengtsson.
Arbetsgivarverket menar att de tvära kasten i pris- och löneomräkningenär problematiska. De statliga verksamheternas planering och deras resursanvändning skulle kunna göras mer kostnadseffektiv om uppskrivningen var jämnare mellan åren. Det finns enligt Arbetsgivarverket möjligheter att inom ramen för modellen göra en sådan justering utan att det för den skull kostar mer pengar för statsbudgeten.
Den budgetproposition som regeringen idag presenterade är relativt stram och alla satsningar har finansierats fullt ut. Den försiktiga finanspolitiken sker i ett läge då den svenska ekonomin befinner sig i en segdragen lågkonjunktur med lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och en nästan obefintlig inflation.
– Vi ser utrymme för en mer expansiv finanspolitik och tycker inte att det finns starka skäl för den nedtrappning av jobbskatteavdraget och den förändring av skiktgränsen för statlig inkomstskatt som föreslås. Detta ökar marginalskatten och minskar avkastning på högre utbildning. På sikt minskar även utbudet av välutbildad arbetskraft i Sverige, säger Roger Vilhelmsson, chefsekonom på Arbetsgivarverket.
Roger Vilhelmsson menar också att ökade marginalskatter dessutom sannolikt kommer att minska antalet arbetade timmar bland redan färdigutbildade akademiker.
Ett ekonomiskt läge med låg statsskuld och ett lågt ränteläge gör att investeringar är både möjliga och billiga. Det talar starkt för stora investeringar i infrastruktur, utbildning liksom forskning och utveckling. Arbetsgivarverket välkomnar därför de satsningar på skola samt utbildning som regeringen nu aviserar. Särskilt viktigt är det ökade antalet högskoleplatser. Det finns en stor efterfrågan på välutbildad arbetskraft inte minst bland Arbetsgivarverkets medlemmar. Möjligheten att komplettera en utländsk examen på högskolan för att anpassa den till svenska förhållanden ser Arbetsgivarverket också som något mycket positivt.
Utöver de indragna anslagen i pris- och löneomräkningen så skriver regeringen att den ska göra verksamhetsöversyner i syfte att effektivisera och minska kostnaderna för förvaltningen. Det är lite oklart om regeringen med detta menar att Finansdepartementet ska ta över den översyn som tidigare enligt en mycket lång tradition varit myndigheternas delegerade ansvar.
Källa: Arbetsgivarverket
