Kommissionen har på tisdagen föreslagit en årlig EU-budget på 167,8 miljarder euro för 2022, som ska kompletteras med uppskattningsvis 143,5 miljarder euro i bidrag från återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU. Deras samlade slagkraft kommer att mobilisera betydande investeringar för att stimulera den ekonomiska återhämtningen, slå vakt om hållbarheten och skapa arbetstillfällen. Gröna och digitala utgifter kommer att prioriteras för att göra Europa mer motståndskraftigt och rustat för framtiden.
– Vi lägger idag fram aldrig tidigare skådade nivåer av finansiellt stöd för att förstärka återhämtningen från hälsokrisen och den ekonomiska krisen i Europa, säger Johannes Hahn, kommissionär med ansvar för EU:s budget. Vi kommer att hjälpa de människor, företag och regioner som drabbats hårdast av pandemin. Vi kommer att investera i Europas motståndskraft och modernisering genom den gröna och digitala omställningen. Våra huvudprioriteringar är att få tillbaka Europa på rätt spår, påskynda dess återhämtning och göra Europa rustat för framtiden!
Budgetförslaget för 2022, jämte de medel som tillförs genom NextGenerationEU, kommer att göra att medel styrs dit där de gör mest nytta med tanke på de mest trängande återhämtningsbehov som finns i EU:s medlemsstater och våra partner världen över.
Dessa medel kommer att bidra till återuppbyggnad och modernisering av vår union genom att de främjar den gröna och den digitala omställningen, skapar arbetstillfällen och stärker EU:s roll i världen.
Budgeten avspeglar EU:s politiska prioriteringar, som är viktiga för att åstadkomma en hållbar återhämtning. För detta ändamål föreslår kommissionen följande fördelning (i åtaganden):
- 118,4 miljarder euro i bidrag från återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens för att mildra covid-19-pandemins ekonomiska och sociala effekter och göra EU:s ekonomier och samhällen mer hållbara, motståndskraftiga och bättre förberedda på utmaningarna och möjligheterna i samband med den gröna och digitala omställningen.
- 53,0 miljarder euro till den gemensamma jordbrukspolitiken och 972 miljoner euro till Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden för EU:s jordbrukare och fiskare men också för att stärka motståndskraften för den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin och fiskerisektorn och ge nödvändigt utrymme för krishantering. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) skulle kunna få ytterligare 5,7 miljarder euro från återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU.
- 36,5 miljarder euro till regional utveckling och sammanhållning, förstärkt med 10,8 miljarder euro från NextGenerationEU inom ramen för React-EU för att stödja krishantering och krisreparation.
- 14,8 miljarder euro till att stödja våra partner och intressen i världen, varav 12,5 miljarder euro inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI) och 1,6 miljarder euro till instrumentet för humanitärt bistånd.
- 13,1 miljarder euro till forskning och innovation, varav 12,2 miljarder euro till Horisont Europa, unionens flaggskeppsprogram för forskning. Programmet skulle kunna få ytterligare 1,8 miljarder euro från NextGenerationEU.
- 5,5 miljarder euro till europeiska strategiska investeringar, varav 1,2 miljarder euro till InvestEU-programmet för nyckelprioriteringar (forskning och innovation, den gröna och digitala omställningen, hälso- och sjukvårdssektorn och strategisk teknik), 2,8 miljarder euro till Fonden för ett sammanlänkat Europa för att förbättra gränsöverskridande infrastruktur och 1,2 miljarder euro till programmet för ett digitalt Europa för att forma unionens digitala framtid. InvestEU skulle kunna få ytterligare 1,8 miljarder euro från NextGenerationEU.
- 4,7 miljarder euro till människor, social sammanhållning och värden, varav 3,4 miljarder euro till Erasmus+ för att skapa utbildnings- och rörlighetsmöjligheter för människor, 401 miljoner euro till stöd för konstnärer och upphovsmän runt om i Europa och 250 miljoner euro för att främja rättvisa, rättigheter och värden.
- 2,1 miljarder euro till utgifter för rymden, främst för det Europeiska rymdprogrammet, som kommer att sammanföra unionens åtgärder på detta strategiska område.
- 1,9 miljarder euro till miljö- och klimatåtgärder, varav 708 miljoner euro till Life-programmet för att stödja begränsning av och anpassning till klimatförändringar, och 1,2 miljarder euro till Fonden för en rättvis omställning för att se till att den gröna omställningen fungerar för alla. Fonden för en rättvis omställning skulle kunna få ytterligare 4,3 miljarder euro från återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU.
- 1,9 miljarder euro till skydd av våra gränser, varav 780 miljoner euro till Fonden för integrerad gränsförvaltning och 758 miljoner euro till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex).
- 1,9 miljarder euro för att hjälpa kandidatländer och potentiella kandidatländer att uppfylla kraven i unionens anslutningsprocess, främst genom instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III).
- 1,3 miljarder euro till migrationsrelaterade utgifter, varav 1,1 miljarder euro till stöd för migranter och asylsökande i linje med våra värden och prioriteringar.
- 1,2 miljarder euro till försvar och gemensamma säkerhetsutmaningar, varav 950 miljoner euro till stöd för kapacitetsutveckling och forskning inom ramen för Europeiska försvarsfonden samt 232 miljoner euro till stöd för militär rörlighet.
- 905 miljoner euro för att säkerställa att den inre marknaden fungerar, inklusive 584 miljoner euro för programmet för den inre marknaden, och nästan 200 miljoner euro för arbete med bedrägeribekämpning, skatter och tullar.
- 789 miljoner euro till programmet EU för hälsa för att säkerställa en heltäckande hälsoinsats som svar på medborgarnas behov samt 95 miljoner euro till unionens civilskyddsmekanism (rescEU) för att snabbt kunna sätta in operativt stöd vid en kris. RescEU skulle kunna få ytterligare 680 miljoner euro från återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU.
- 600 miljoner euro till säkerhet, varav 227 miljoner euro till Fonden för inre säkerhet, som ska bekämpa terrorism, radikalisering, organiserad brottslighet och it-brottslighet.
Budgetförslaget för 2022 är en del av unionens långtidsbudget som antogs i slutet av 2020 och syftar till att omvandla dess prioriteringar till konkreta årliga resultat. En betydande del av medlen kommer därför att avsättas för att bekämpa klimatförändringen, i linje med målet att använda 30 % av långtidsbudgeten och återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU för denna politiska prioritering.
Bakgrund
Budgetförslaget för 2022 innehåller utgifter inom ramen för återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU, vilka kommer att finansieras genom upplåning på kapitalmarknaderna, och utgifter som täcks av anslag inom ramen för långtidsbudgetens tak, vilka finansieras med egna medel. För det senare föreslås två belopp för varje program i budgetförslaget – åtaganden och betalningar. Åtaganden är den finansiering som kan avtalas i kontrakt under ett visst år och betalningar är de belopp som faktiskt betalas ut. Den föreslagna EU-budgeten för 2022 uppgår till 167,8 miljarder euro i åtaganden och 169,4 miljarder euro i betalningar. Samtliga belopp är angivna i löpande priser.
De faktiska betalningarna från NextGenerationEU, och därigenom finansieringsbehoven för vilka Europeiska kommissionen kommer att söka marknadsfinansiering, kan vara lägre och baseras på exakta uppskattningar som utvecklas med tiden. Kommissionen kommer att fortsätta att offentliggöra halvårsvisa finansieringsplaner med information om sina planerade emissionsvolymer under de kommande månaderna.
Med en budget på 807 miljarder euro i löpande priser kommer återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU att bidra till att reparera de omedelbara ekonomiska och sociala skador som orsakats av covid-19-pandemin och göra EU rustat för framtiden. Instrumentet kommer att bidra till att bygga upp ett EU efter covid-19 som är grönare, mer digitalt, mer motståndskraftigt och bättre anpassat till de nuvarande och kommande utmaningarna. Kärnan i NextGenerationEU är faciliteten för återhämtning och resiliens – ett instrument för att tillhandahålla bidrag och lån för att stödja reformer och investeringar i EU:s medlemsstater. Avtalen/åtagandena inom ramen för återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU kan ingås fram till slutet av 2023 och betalningarna i samband med upplåningen kommer att ske fram till slutet av 2026.
Nu när alla medlemsländer har godkänt beslutet om egna medel kan EU-kommissionen börja skaffa fram medel för att finansiera återhämtningen genom NextGenerationEU.
Källa: Europeiska Kommissionen
