I förra veckan har kommissionen antagit ett förslag om att återställa skadade ekosystem och få tillbaka naturen i hela Europa. Förslagen omfattar allt från jordbruksmark och hav till skogar och stadsmiljöer.
Kommissionen föreslår också att användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel ska minska med 50 % fram till 2030. Dessa är de viktigaste lagstiftningsförslagen för att följa upp strategin för biologisk mångfald och strategin ”från jord till bord”, och de kommer att bidra till att säkerställa en tryggad livsmedelsförsörjning i EU och globalt.
Förslaget till en lag om återställande av naturen är ett viktigt steg för att undvika att ekosystem kollapsar och för att förhindra de värsta effekterna av klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Att återställa EU:s våtmarker, vattendrag, skogar, gräsmarker, marina ekosystem och stadsmiljöer och de arter som finns där är en mycket viktig och kostnadseffektiv investering i vår livsmedelstrygghet, klimatresiliens och hälsa och i vårt välbefinnande. På samma sätt kommer de nya reglerna om kemiska bekämpningsmedel att minska miljöavtrycket från EU:s livsmedelssystem, skydda konsumenternas och jordbruksarbetarnas hälsa och välbefinnande och bidra till att minska de ekonomiska förluster som vi redan ådrar oss på grund av försämrad markhälsa och förlust av pollinerande insekter på grund av bekämpningsmedel.
Lag om återställande av naturen för att reparera skador på Europas natur senast 2050
Kommissionen föreslår i dag den första lagstiftning någonsin som uttryckligen syftar till att återställa Europas natur, återställa den majoritet (80 %) av de europeiska habitaten för vilka tillståndet är dåligt och återinföra naturen i alla ekosystem, från skogs- och jordbruksmark till marina ekosystem, sötvattensekosystem och urbana ekosystem. Enligt detta förslag till en lag om återställande av naturen kommer rättsligt bindande mål för återställande av naturen i olika ekosystem att gälla för varje medlemsstat, och dessa ska komplettera befintlig lagstiftning. Målet är att senast 2030 täcka minst 20 % av EU:s land- och havsområden med åtgärder för återställande av naturen och att senare utvidga dessa till att omfatta alla ekosystem som behöver återställas senast 2050.
Lagen kommer att ge oss nya lärdomar om åtgärder för att återställa naturen, t.ex. återförvildning, återbeskogning, grönare städer och infrastruktur, eller minskade föroreningar för att naturen ska kunna återhämta sig. Återställande av naturen är inte samma sak som naturskydd och leder inte automatiskt till fler skyddade områden. Även om det är nödvändigt att återställa naturen i skyddade områden på grund av deras allt sämre skick måste inte alla återställda områden bli skyddade områden. De flesta av dem kommer inte att bli det, eftersom återställande inte står i motsats till ekonomisk verksamhet. Återställande handlar om att leva och producera tillsammans med naturen genom att återställa mer biologisk mångfald överallt, även i områden med ekonomisk verksamhet, till exempel brukad skogsmark, jordbruksmark och i städer.
Återställandet är nära förknippat med och gynnar alla delar av samhället, det måste ske i en inkluderande process och det har särskilt positiva effekter för dem som är direkt beroende av en frisk natur för sin försörjning, t.ex. jordbrukare, skogsbrukare och fiskare. Investeringar i återställande av naturen tillför ett ekonomiskt värde på 8–38 euro för varje euro som investeras tack vare ekosystemtjänster som främjar livsmedelstrygghet, ekosystemresiliens, klimatresiliens, begränsning av klimatförändringarna samt människors hälsa. De gör också att naturen får en mer framträdande plats i landskapet och i våra vardagsliv, vilket ger tydliga fördelar för hälsa och välbefinnande. Det har också ett kultur- och rekreationsvärde.
Lagen om återställande av naturen kommer att fastställa mål och skyldigheter för återställande för ett brett spektrum av ekosystem på land och till havs. Topprioriteringen kommer att vara de ekosystem som har störst potential att avlägsna och lagra koldioxid och förebygga eller minska effekterna av naturkatastrofer, t.ex. översvämningar. Den nya lagen bygger på befintlig lagstiftning men omfattar alla ekosystem. Den begränsas alltså inte till områden som är skyddande genom habitatdirektivet eller Natura 2000. Syftet är att alla naturliga och halvnaturliga ekosystem ska kunna börja återhämta sig senast 2030. Det kommer att få betydande EU-finansiering: under den nuvarande fleråriga budgetramen kommer cirka 100 miljarder euro att finnas tillgängligt för biologisk mångfald, inklusive återställande.
Exempel på mål som föreslås:
- Att stoppa tillbakagången för pollinerande insekter senast 2030 och sedan öka populationerna.
- Ingen nettoförlust av grönområden i städer från 2030, en ökning med 5 % fram till 2050, en trädkronstäckning på minst 10 % i alla europeiska städer och förorter, och nettoökning av gröna ytor som är integrerade i byggnader och infrastruktur.
- En allmän ökning av den biologiska mångfalden i jordbruksekosystem och en positiv trend för gräsmarksfjärilar, odlingslandskapets fåglar, organiskt kol i brukade mineraljordar och landskapselement på jordbruksmark som gynnar den biologiska mångfalden.
- Restaurering av dränerade torvmarker som används för odling eller torvtäkt.
- En allmän ökning av den biologiska mångfalden i skogsekosystemen och en positiv trend för ekologisk konnektivitet mellan skogsområden, död ved, andel ojämnt åldrade skogar, skogsfåglar och förråd av organiskt kol.
- Återställande av marina livsmiljöer, t.ex. miljöer med sjögräs eller sedimentbotten, och återställande av livsmiljöer för typiska marina arter som delfiner och tumlare, hajar och sjöfåglar.
- Avlägsna flodbarriärer så att minst 25 000 km vattendrag omvandlas till fritt strömmande vattendrag senast 2030.
För att bidra till uppnåendet av målen och samtidigt bevara en flexibilitet för nationella särdrag skulle lagen kräva att medlemsstaterna utarbetar nationella återställningsplaner i nära samarbete med forskare, berörda parter och allmänheten. Det finns särskilda regler för styrning (övervakning, bedömning, planering, rapportering och verkställighet), vilket också skulle förbättra beslutsfattandet på nationell och europeisk nivå och säkerställa att myndigheterna tillsammans beaktar de relaterade frågorna om biologisk mångfald, klimat och försörjningsmöjligheter.
Förslaget bidrar till ett nyckelelement i den europeiska gröna given, nämligen EU:s åtagande i strategin för biologisk mångfald för 2030 att föregå med gott exempel när det gäller att vända förlusten av biologisk mångfald och återställa naturen. Det är EU:s viktigaste bidrag till de pågående förhandlingarna om en global ram för biologisk mångfald efter 2020, vilken ska antas vid COP15-mötet (kopplat till konventionen om biologisk mångfald) i Montreal den 7–15 december i år.
Hårda regler för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och säkerställa hållbarare livsmedelssystem senast 2030
Dagens förslag om att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel omsätter vårt åtagande att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Europa i handling. Förslaget kommer att bidra till att bygga upp hållbara livsmedelssystem i linje med den europeiska gröna given och jord till bord-strategin, samtidigt som det säkerställer långsiktig livsmedelstrygghet och skyddar vår hälsa.
Forskare och allmänheten är alltmer oroade över användningen av bekämpningsmedel och de ökade halterna av restsubstanser och metaboliter av dessa i miljön. I slutrapporten från konferensen om Europas framtid begärde allmänheten särskilt att man skulle ta itu med användningen av och riskerna med bekämpningsmedel. De befintliga bestämmelserna i direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel har dock visat sig vara alltför svaga, och de har inte heller genomförts konsekvent. Framstegen har också varit otillräckliga när det gäller användningen av integrerat växtskydd och andra alternativa metoder. Kemiska bekämpningsmedel skadar människors hälsa och leder till minskad biologisk mångfald i jordbruksområden. De förorenar luften, vattnet och miljön i stort. Kommissionen föreslår därför tydliga och bindande regler:
- Rättsligt bindande mål på EU-nivå och nationell nivå för att åstadkomma en 50-procentig minskning av användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel och användningen av de farligaste bekämpningsmedlen fram till 2030. Medlemsstaterna kommer att fastställa sina egna nationella minskningsmål inom fastställda parametrar för att säkerställa att de EU-omfattande målen uppnås. Strikta nya regler för miljövänlig skadedjursbekämpning: Nya åtgärder kommer att säkerställa att alla jordbrukare och andra yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel tillämpar integrerat växtskydd. Detta innebär att man i första hand väljer alternativa och miljövänliga metoder för att förebygga och bekämpa angrepp av skadegörare, och att kemiska bekämpningsmedel bara används som en sista utväg. Åtgärderna omfattar också obligatorisk dokumentation för jordbrukare och andra yrkesmässiga användare. Dessutom måste medlemsstaterna fastställa grödspecifika bestämmelser som anger vilka alternativ som ska användas i stället för kemiska bekämpningsmedel.
- Ett förbud mot alla bekämpningsmedel i känsliga områden. All användning av bekämpningsmedel kommer att förbjudas på platser som grönområden i städer, inklusive offentliga parker och trädgårdar, lekplatser, skolor, rekreations- och sportanläggningar, allmänna leder och skyddade områden enligt Natura 2000 samt ekologiskt känsliga områden som ska bevaras för att de hyser hotade pollinatörer. De nya reglerna innebär att vi slipper närkontakt med kemiska bekämpningsmedel i vår vardag.
Genom förslaget omvandlas det befintliga direktivet till en förordning som kommer att vara direkt tillämplig i alla medlemsstater. Detta är ett svar på de ihållande problemen med ett bristfälligt och ojämnt genomförande av befintliga regler under det senaste årtiondet. Medlemsstaterna måste lämna in detaljerade årliga läges- och genomföranderapporter till kommissionen.
Att stödja övergången:
Ett paket med viktiga policyåtgärder kommer att stödja jordbrukare och andra användare i övergången till mer hållbara system för livsmedelsproduktion. Det kommer att omfatta bland annat följande:
- Nya regler för den gemensamma jordbrukspolitiken för att se till att jordbrukarna kompenseras för alla kostnader i samband med genomförandet av de nya reglerna under en övergångsperiod på fem år.
- Kraftfullare åtgärder för att öka utbudet av biologiska alternativ och lågriskalternativ på marknaden.
- Forskning och utveckling inom ramen för EU:s Horisont-program till stöd för ny teknik, t.ex. precisionsjordbruk.
- En ekologisk handlingsplan för att uppnå målen för bekämpningsmedel ”från jord till bord”.
Omställningen kommer också att stödjas av förslaget om data om hållbarhet inom jordbruket och av marknadsutvecklingen när det gäller precisionsjordbruk, t.ex. spridare som använder geospatiala lokaliseringstekniker och metoder för att känna igen skadegörare.
Globala resultat:
I linje med sin politik för hållbar användning av bekämpningsmedel kommer kommissionen snart, för första gången någonsin, att föreslå en åtgärd som följer upp dess åtagande att ta globala miljöhänsyn när den beslutar om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel. Saluföringen av importerade livsmedel som innehåller mätbara rester av förbjudna ämnen bör fasas ut i EU. Detta kommer att bidra till en god cirkel och uppmuntra tredjeländer till att också begränsa eller förbjuda användningen av dessa bekämpningsmedel som redan är förbjudna i EU.
Konkret kommer kommissionen snart att samråda med medlemsstaterna och tredjeländer om en åtgärd för att minska resthalterna av tiametoxam och klotianidin till noll. Man vet att dessa två ämnen bidrar avsevärt till minskningen av pollinatörer i världen. Dessa ämnen är inte längre tillåtna i EU. När åtgärden har antagits får importerade livsmedel som innehåller mätbara rester av dessa två ämnen – efter vissa övergångsperioder – inte längre saluföras i EU.
Uttalanden av kommissionärer:
– Vi människor är beroende av naturen för luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter – ja, för själva livet, säger Frans Timmermans, verkställande vice ordförande med ansvar för den europeiska gröna given. Vår ekonomi är också beroende av naturen. Klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden hotar själva grunden för vårt liv på jorden. Men vi har gjort framsteg när det gäller att ta itu med klimatkrisen, och i dag lägger vi till två lagar som innebär ett stort steg framåt när det gäller att ta itu med den hotande ekociden. När vi återställer naturen kan den fortsätta att tillhandahålla ren luft, rent vatten och ren mat, och den kan på så vis skydda oss mot klimatkrisens värsta effekter. Minskad användning av bekämpningsmedel hjälper också naturen att återhämta sig och skyddar de människor som arbetar med kemikalierna.
– Européerna är tydliga: de vill att EU ska agera för naturen och föra den tillbaka in i deras liv, säger Virginijus Sinkevičius, kommissionär med ansvar för miljö, hav och fiske. Forskarna är tydliga: det finns ingen tid att förlora, fönstret för att agera håller på att stängas. Och det är också tydligt vad som är ekonomiskt lönsamt: varje euro som används för återställande kommer att ge oss minst åtta euro tillbaka. Detta banbrytande förslag handlar om att återställa den biologiska mångfalden och ekosystemen så att vi kan leva och frodas tillsammans med naturen. Det är en lag för alla människor i Europa och för kommande generationer, för en frisk planet och en sund ekonomi. Förslaget är unikt på global nivå, och vi hoppas att det kan inspirera till ett stort internationellt engagemang för skydd av den biologiska mångfalden vid det kommande COP15-mötet.
– Det är dags att ändra kurs i hur vi använder bekämpningsmedel i EU, betonar Stella Kyriakides, kommissionär med ansvar för hälsa och livsmedelssäkerhet. Det handlar om medborgarnas och planetens hälsa. Genom detta förslag lever vi upp till människors förväntningar och våra egna åtaganden i jord till bord-strategin om att bygga ett mer hållbart och hälsosamt system för livsmedelsproduktion. Vi måste minska användningen av kemiska bekämpningsmedel för att skydda vår mark, vår luft och våra livsmedel och i slutändan människors hälsa. För första gången kommer vi att förbjuda användningen av bekämpningsmedel i offentliga trädgårdar och på lekplatser så att vi alla blir betydligt mindre exponerade i vår vardag. Den gemensamma jordbrukspolitiken kommer också att stödja jordbrukare ekonomiskt så att de kan täcka alla kostnader för de nya reglerna under fem år. Ingen kommer att lämnas i sticket.
Vad händer nu?
De båda förslagen kommer nu att diskuteras i Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Efter antagandet kommer förslagen att realiseras steg för steg: åtgärder för återställande av naturen ska ha införts senast 2030 och målen för bekämpningsmedel bör ha uppnåtts senast 2030.
Det finns ingen direkt koppling till de omedelbara följderna av det ryska anfallskriget mot Ukraina. Dessa förslag kommer att stärka Europas motståndskraft och livsmedelstrygghet på medellång sikt eftersom populationerna av pollinerande insekter kommer att bli friskare och större, jorderosionen kommer att minska och markens vattenhållningsförmåga kommer att förbättras, och vår naturliga miljö kommer att bli renare och innehålla allt mindre gifter. Jordbrukarna kommer också att bli mindre beroende av dyra insatsvaror, t.ex. kemiska bekämpningsmedel, vilket främjar livsmedel till rimliga priser för alla människor i EU.
Bakgrund
Sunda och motståndskraftiga ekosystem är ryggraden i vårt välbefinnande och vårt välstånd, och de tillhandahåller livsmedel, rent vatten, kolsänkor och skydd mot naturkatastrofer, inklusive sådana som orsakas av klimatförändringarna. Över hälften av världens BNP bygger på naturen och de tjänster den tillhandahåller, och mer än 75 % av de olika typerna av livsmedelsgrödor i världen pollineras av djur.
Trots sin betydelse är Europas natur på alarmerande tillbakagång, och tillståndet för över 80 % av livsmiljöerna är dåligt. Våtmarker, torvmarker, gräsmarker och dyner är värst drabbade. I Väst-, Central- och Östeuropa har våtmarkerna krympt med 50 % sedan 1970. Under det senaste årtiondet har 71 % av fiskbestånden och 60 % av groddjurspopulationerna gått tillbaka. Mellan 1997 och 2011 motsvarade förlusten av biologisk mångfald ett beräknat årligt tapp på 3,5–18,5 biljoner euro.
Konsekvensbedömningen för lagen om återställande av naturen har visat att fördelarna med att återställa naturen vida uppväger kostnaderna. De ekonomiska fördelarna med att återställa torvmarker, våtmarker, skogar, hedmarker, buskmarker, gräsmarker, vattendrag, sjöar, havsmiljöer, alluviala miljöer samt kustnära våtmarker beräknas vara åtta gånger större än kostnaderna.
Förslaget om hållbar användning av bekämpningsmedel ersätter direktiv 2009/128/EG om hållbar användning, som syftade till att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel i EU genom att minska riskerna med och effekterna av användning av bekämpningsmedel på människors hälsa och miljön och främja användningen av integrerat växtskydd. De viktigaste åtgärderna i direktivet gällde utbildning av användare och distributörer, inspektion av utrustning för spridning av bekämpningsmedel, förbud mot flygbesprutning och begränsning av användningen av bekämpningsmedel i känsliga områden. I flera rapporter framhölls brister i genomförandet av direktivet, vilket lett till att användningen av bekämpningsmedel och riskerna med dessa inte minskat tillräckligt mycket.
Människor från hela Europa och från olika delar av samhället rekommenderade under konferensen om Europas framtid en drastisk minskning av användningen av kemiska bekämpningsmedel och gödselmedel för alla typer av jordbruk, och utvecklingen av ett hållbart jordbruk som respekterar naturen och arbetstagarna. Dagens paket är kommissionens svar på fem förslag och åtta särskilda åtgärder som rekommenderas av medborgarna.
Källa: Europeiska kommissionen
Foto: Irinawave
