Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Ett starkare Schengenområde: Bulgarien, Rumänien och Kroatien är redo att ansluta sig till Schengenområdet

EU-kommissionen uppmanar rådet att utan ytterligare dröjsmål fatta de beslut som krävs för att Bulgarien, Rumänien och Kroatien ska kunna delta i Schengenområdet fullt ut. I ett meddelande som antas i dag går kommissionen igenom de tre medlemsländernas goda resultat när det gäller att tillämpa Schengenreglerna.

Dessa medlemsländer har under flera år i hög grad bidragit till ett välfungerande Schengenområde, bland annat under pandemin och mer nyligen när de ställts inför de exceptionella följderna av kriget i Ukraina. Även om dessa tre länder redan delvis är bundna av Schengenreglerna har de inre gränskontrollerna i förhållande till dem inte avskaffats, vilket innebär att de inte får del av alla fördelar som det innebär att vara en del av ett gränsfritt Schengenområde. Att fullt ut bli en del av Schengenområdet är ett krav för dessa medlemsländer och något som bör tillåtas med tanke på att de uppfyller nödvändiga villkor.

Ett utvidgat Schengenområde utan inre gränskontroller kommer att göra Europa säkrare – genom att stärka skyddet av våra gemensamma yttre gränser och genom ett effektivt polissamarbete – bidra till ökat välstånd – genom att undanröja tidsspillan till följd av gränskontroller och underlätta kontakter mellan människor och företag – och göra det mer attraktivt– genom att rejält utvidga världens största gemensamma område utan inre gränskontroller.

Bulgarien har infört en stark gränsförvaltning med en effektiv gränsövervakning och systematiska gränskontroller. Bekämpningen av gränsöverskridande brottslighet prioriteras genom internationellt polissamarbete, bl.a. med Europol. Schengens informationssystem är helt etablerat. Bulgarien har även visat att landet har nödvändiga strukturer för att säkerställa respekt för grundläggande rättigheter, garantera möjligheter att få internationellt skydd och respektera principen om non-refoulement.

Rumänien har en bra och stark gränsförvaltning med gränsövervakning och systematiska gränskontroller, samt deltar i internationellt polissamarbete. Bekämpningen av irreguljär migration och människohandel är två prioriterade områden där Rumänien är särskilt aktivt. Schengens informationssystem är helt etablerat. När det gäller respekt för de grundläggande rättigheterna har Rumänien effektiva strukturer för att garantera möjligheter att få internationellt skydd och för iakttagande av principen om non-refoulement.

Bulgarien och Rumänien klarade båda Schengenutvärderingen 2011. Trots att rådet i två separata rådsslutsatser erkänt det positiva resultatet av utvärderingsprocessen har inget rådsbeslut fattats om att avskaffa de inre gränserna på mer än elva år. Med tanke på den tid som gått sedan 2011, för att stärka det ömsesidiga förtroendet och ta hänsyn till hur Schengenreglerna har utvecklats sedan dess gjorde Bulgarien och Rumänien i mars 2022 ett gemensamt uttalande i rådet. Bulgarien och Rumänien bjöd in ett team av experter att på frivillig basis och under kommissionens samordning granska tillämpningen av de senaste Schengenreglerna.

Detta frivilliga undersökningsuppdrag, som ägde rum i oktober 2022, bekräftade att Bulgarien och Rumänien inte bara har fortsatt att tillämpa de nya reglerna och verktygen, utan att de också har stärkt tillämpningen av alla aspekter av Schengenregelverket betydligt. Dessa två länder visade sig dessutom ha tillämpat Schengenreglerna på bästa tänkbara sätt.

I december 2021 bekräftade rådet att Kroatien hade uppfyllt villkoren för att få ansluta sig till det gränsfria Schengenområdet. Utvärderingsprocessen ägde rum mellan 2016 och 2020. Den omfattade ett riktat kontrollbesök under 2020 för att kontrollera förvaltningen av de yttre gränserna. Kroatien har gjort stora ansträngningar för att säkerställa att kontrollerna av de yttre gränserna är i enlighet med skyldigheterna att respektera grundläggande rättigheter. Kroatien inrättade framför allt en oberoende övervakningsmekanism i juni 2021 som möjliggör oberoende övervakning av att mänskliga rättigheter respekteras i samband med gränsinsatser som involverar migranter och asylsökande. De kroatiska intressenterna är direkt involverade i mekanismen, som vägleds av en oberoende rådgivande nämnd. Kroatien var det första medlemsland som införde en sådan mekanism. Ett nytt avtal som utvidgar och förstärker den oberoende övervakningsmekanismen undertecknades den 4 november 2022. Det nya avtalet beaktar alla rekommendationer som utfärdades av den rådgivande nämnden den 27 oktober 2022.

Vad händer nu?

Under ledning av det tjeckiska ordförandeskapet kommer rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 8 december att rösta om Bulgariens, Rumäniens och Kroatiens anslutning till Schengenområdet.

Bakgrund

Schengenområdet är världens största område med fri rörlighet och omfattar för närvarande 22 EU-länder (Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Slovenien, Slovakien, Finland och Sverige) samt fyra associerade länder utanför EU (Island, Norge, Liechtenstein och Schweiz). Irland har ett undantag när det gäller avskaffandet av inre gränskontroller.

Länder som vill ansluta sig till Schengenområdet måste genomgå en rad utvärderingar för att visa att de uppfyller de nödvändiga villkoren för tillämpning av Schengenreglerna. När Schengenutvärderingarna har visat att ett medlemsland är redo att ansluta sig till området utan inre gränskontroller krävs ett enhälligt godkännande från alla andra medlemsländer som tillämpar Schengenregelverket fullt ut. Europaparlamentet måste också lämna sitt samtycke.

Den 10 november 2022 avgav Europaparlamentet ett positivt yttrande om förslaget till rådets beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Kroatien. Den 18 oktober 2022 antog Europaparlamentet en resolution där rådet uppmanades att låta Rumänien och Bulgarien ansluta sig till Schengenområdet.

 

Källa och foto: Europeiska kommissionen