FN:s Internationella demokratidag: Antalet demokratier minskar
I dag uppmärksammar vi FN:s demokratidag. Vår demokratiambassadör, Maria Leissner, svarar här på frågor om hur demokratin i världen mår. Tittar man tillbaka på lite längre sikt ger hon positiva besked. De senaste åren ser tyvärr dystrare ut.
Demokratiambassadör Maria Leissner. Foto Pawel FlatoIdag är det Internationella Demokratidagen – varför är det viktigt att fira en demokratidag?
– Demokratidagen instiftades av FN för tre år sedan genom ett beslut av generalförsamlingen. Att ha en demokratidag påminner oss om att det är en gemensam internationell värdering som vi behöver försvara och vårda. Demokrati har på pappret varit en internationell norm ända sedan FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna 1948, men blev ett dominerande statsskick först på senare tid, framförallt efter Berlinmurens fall 1989.
Hur ”mår” demokratin idag?
– Det kunde vara bättre. Demokrati är fortfarande den dominerande globala normen, men bakslagen har varit många på senare tid.
– Under 20 år har demokratin vunnit mark. Efter murens fall svepte demokrativågor över de flesta kontinenterna. Europa blev av med sina fascistdiktaturer på 70-talet och de flesta av kommunistdiktaturerna på 80- och 90-talen. Latinamerika blev kvitt de flesta av sina militärdiktaturer på 80- och 90-talen. Afrika hade en kraftig demokrativåg på 90-talet där både apartheidregimer och enpartistater föll. Asien har bara fläckvis blivit mer demokratiskt.
– Men de senaste åren har friheten minskat i världen. För fjärde året i rad minskar antalet demokratier. Stater som har det enda gemensamt att de försvarar auktoritära system har börjat samarbeta. I många länder, även sådana som säger sig vara demokratier, har attackerna mot journalister ökat och utrymmet för enskilda organisationer minskat.
Vad krävs av en stat för att den ska ses som en demokrati?
– De allra viktigaste kraven för att en stat ska vara en demokrati finns i FNs förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 och i konventionen om politiska och medborgerliga rättigheter från 1966. Där sägs att ett land måste ha:
– Politiska rättigheter: regelbundna och fria val, med allmän och lika rösträtt och hemlig röstning
– Medborgerliga rättigheter: yttrande- och mediefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet
– Rättssäkerhet: likhet inför lagen och ett oberoende rättssystem
– I nyare tid har vi höjt kraven på vad en stat måste ha för att ses som en demokrati. Det finns olika definitioner men några punkter de flesta är ense om är:
– Flerpartisystem: Väljarna måste kunna göra ett fritt politiskt val. Oppositionen fyller en viktig demokratisk roll.
– Transparens och kontrollmekanismer: Medborgare, media och oberoende institutioner ska kunna granska den politiska makten. Korruption minskar demokratin.
– Demokratisk kultur: Demokratisk kultur råder när majoriteten inte missbrukar sin makt till att förtrycka en politisk eller etnisk minoritet. När regeringen respekterar mänskliga rättigheter fullt ut. När medborgarna kan påverka också mellan valen och delta i en politisk dialog.
Hur många länder i världen räknas som demokratier?
– Det beror vem som räknar och vilken definition man använder.
– 116 länder av totalt 194 länder i världen kan räknas som valdemokratier , det vill säga en majoritet av alla länder (enligt Freedom House). En valdemokrati uppfyller de formella kraven på demokrati, men kan ha stora problem med bristande politiskt utrymme, hög korruption, mycket våld och andra problem.
– Om man höjer kraven och räknar de länder som är reella och inte bara formella demokratier (där mänskliga rättigheter respekteras och man har en demokratisk kultur) kommer vi fram till att 89 länder av 194 kan räknas som ”fria” enligt Freedom House. De utgör 46% av världens länder och 46% av världens befolkning.
Hur kan ett litet land som Sverige bidra till att fler länder blir demokratier?
– På flera sätt: Genom att driva frågan om demokrati och mänskliga rättigheter konsekvent i vår utrikespolitik: i FN, i EU och i organisationer som det internationella demokrati-institutet IDEA eller det mellanstatliga demokratisamarbetet Community of Democracies. Förra året drev regeringen fram EUs första rådsslutsatser om demokrati under det svenska ordförandeskapet. IDEA bistod oss i det arbetet. Nu arbetar vi med att reformera Community of Democracies så att organisationen kan bli till än större nytta för världens demokratiska stater.
– Genom vårt eget bistånd. Fattigdom handlar inte bara om brist på mat, vatten och tak över huvudet. Att vara fattig innebär också att lida brist på makt och valmöjligheter. Därför är demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet övergripande mål för alla svenska biståndsinsatser.
– Demokrati och mänskliga rättigheter är de största områdena för svenskt bistånd. År 2008 gick drygt 3 miljarder kronor av biståndsanslaget till direkta insatser för demokrati och mänskliga rättigheter, vilket utgör 21 procent av Sidas totala biståndsanslag. Allt från de politiska partierna, enskilda organisationer, svenska myndigheter och många andra svenska aktörer deltar aktivt i svenskt demokratibistånd. Regeringen har nyligen antagit en ny policy för demokratibiståndet, och lämnade för ett par år sedan en skrivelse på samma tema till riksdagen.
Varför är demokratifrågan viktig?
– Demokrati behövs för freden: Demokratier krigar inte med varandra. Demokratiska länder löser inte sina interna konflikter genom våld utan genom debatter, förhandlingar och parlamentariska beslut. Därför är en demokratisk värld en stabilare värld.
– Demokrati behövs för att bekämpa fattigdom. Utan politiskt deltagande kan man inte kräva sin rätt. Masssvält förekommer bara i diktaturer. Världens mest ekonomiskt och socialt utvecklade länder är stabila demokratier.
– Demokrati behövs för att skydda mänskliga rättigheter.
– Men framförallt är demokrati en förutsättning för mänsklig värdighet.
Hur ser det fortsatta arbetet med demokratifrågorna ut?
– Regeringen fortsätter det arbetet med Öppna biståndet som biståndsminister Gunilla Carlsson initierat för att öka transparensen i svenskt bistånd och intensifiera kampen mot korruption. Det är också viktigt att driva frågan om informationsfrihet och offentlighetsprincip för att effektivisera och höja kvaliteten på internationellt bistånd, inte minst i samband med uppföljning av millenniemålen.
– Regeringen vill fortsätta integrera demokrati och mänskliga rättigheter som en väsentlig del av fattigdomsbekämpningen, med ett fortsatt fokus inte minst på demokratins aktörer, MR-försvarare och de politiska och medborgerliga rättigheterna. Regeringen vill också följa upp EUs rådsslutsatser om demokrati och driva på för att fylla dem med innehåll samt följa upp demokratimålet inom EU-biståndet och i det multilaterala biståndet.
– Sverige fortsätter att vara en aktiv partner, värdland och finansiär av det internationella demokratiinstitutet IDEA som en del av det svenska demokratiengagemanget.
– Sverige har tagit på sig ordförandeskapet för arbetsgruppen för reformer av Community of Democracies, och deltar också i arbetsgruppen för hot mot det civila samhället som ett uttryck för en strävan att bidra till att bygga en bra global demokratiarkitektur för samarbete, demokrater och demokratier emellan.
Källa: Regeringskansliet
