Den 10 oktober går miljoner kirgizer till valurnorna för att rösta fram ett nytt parlament. Samtidigt pågår en otäck förföljelse av de människorättsförsvarare som arbetat med att dokumentera och rapportera om det etniskt betingade våld som utspelades i Kirgizistan tidigare i år. Vi uppmanar den svenska regeringen att agera till skydd för dessa människor, både direkt och genom internationella institutioner som EU och Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa, OSSE.
I den etniska konflikt som utbröt i södra Kirgizistan i april i år och som pågick till och med juni, dödades hundratals människor medan tusentals andra skadades. Ett femtiotal personer saknas och uppemot 60 kvinnor, flera av dem barn, utsattes för sexuellt våld. Siffrorna är officiella och mörkertalet är stort.
I samband med oroligheterna arresterades hundratals människor som anklagades för att ha organiserat och deltagit i upploppen. Det var främst etniska uzbeker som utpekades som skyldiga. Arresteringarna var i många fall godtyckliga och det förekommer åtskilliga rapporter om att intagna ska ha blivit illa behandlade och torterade. I några fall har det förekommit dödsfall bland de intagna.
Kirgiziska människorättsaktivister och advokater som har engagerat sig i arbetet med att utreda de brott mot människors rättigheter som begicks under och efter våldsamheterna, har på olika sätt förföljts och trakasserats. Människorättsförsvarare tillhörande den uzbekiska minoriteten har varit särskilt utsatta. Ett exempel är ordföranden för människorättsorganisationen ”Vozdukh”, Azimdjan Askarov, som i mitten av september dömdes till livstids fängelse för sin påstådda inblandning i en händelse där bland annat en polisman dödades. Det finns goda grunder att misstänka att domen är politiskt motiverad och att Askarov straffats för sitt arbete för människors rättigheter. Innan han arresterades var han i färd med att dokumentera den plundring, de mordbränder och våldsamma attacker som ägde rum i hans bostadsområde. Askarov filmade bland annat polisens passivitet under dessa händelser. Skarp kritik har också riktats mot det sätt vilket rättegången mot Askarov och hans sju medåtalade genomfördes.
Vi vill att Sveriges regering, som har uttalat ett starkt engagemang för utsatta människorättsförsvarare världen över, på ett konkret och kraftfullt sätt agerar till skydd för de kirgiziska aktivister som riskerar sina liv i kampen för rättvisa. Ställ tydliga krav på den kirgiziska regimen att internationella lagar och riktlinjer om mänskliga rättigheter och människorättsförsvarare efterlevs. Verka inom EU och OSSE för att det inom dessa institutioner tillskapas kapacitet att snabbt agera när människorättsförsvarare är i akut behov av hjälp.
Källa: Civil Right Defenders (f.d. Helsingforskommittén)
