Den 16 oktober, i anslutning till den internationella dagen för utrotning av fattigdom, genomför Amnestygrupper manifestationer på flera platser runt om i landet för att uppmärksamma de kränkningar av mänskliga rättigheter som sker i Kenyas slum.
I Kenyas huvudstad Nairobi bor drygt hälften av befolkningen i slumområden. Slummen kännetecknas av överbefolkning, dåliga bostäder, brist på avlopp och sanitet, rent vatten, elektricitet, skolor och sjukvård. Situationen i slummen är en konsekvens av att människor försummas och diskrimineras av regeringen och andra aktörer. Risken att tvångsvräkas skapar ytterligare otrygghet bland sluminvånarna, liksom den utbredda brottsligheten och våldet. Könsbaserat våld mot kvinnor är mycket utbrett. Polisen lyser med sin frånvaro. De långa avstånden till latriner och toaletter medför risker, särskilt efter mörkrets inbrott, och många kvinnor blir överfallna och våldtagna på väg till toaletten.
Med hjälp av utåtriktade aktiviteter vill Amnesty samla in namnunderskrifter till regeringen i Kenya. Amnestys krav är att den kenyanska regeringen ska:
– stoppa tvångsvräkningar
– se till att alla som bor i slum får samma samhällsservice och rättsliga skydd som andra medborgare
– se till att lagarna följs så att hyresvärdar bygger toaletter och badrum i närheten av varje hushåll.
Namnunderskrifterna ska överlämnas till Kenyas ambassad i Stockholm på World Toilet Day, 19 november.
Aktivitetsdagen är en del av en större global Amnestykampanj; Fattigdom – en rättighetsfråga (Demand Dignity) som syftar till att stoppa människorättskränkningar som leder till och håller kvar människor i fattigdom.
Bakgrund
Världens slumbefolkning växer alarmerande snabbt och idag lever över en miljard människor i slum. Det finns idag över 200 000 slumområden runt om i världen som är hem för över en miljard människor. Enligt vissa beräkningar kommer så många som två miljarder människor att leva i slum år 2030.
Människor i slum förnekas sina rättigheter och saknar ofta resurser och tillgångar. De diskrimineras och nekas rutinmässigt tillgång till rättvisa. Människor som lever i slum får nästan aldrig komma till tals i processer och beslut som påverkar deras liv.
Källa: Amnesty International
