Inför rådet för rättsliga och inrikes frågor, 8-9 november 2010: Ministrarna i rådet för rättsliga och inrikes frågor väntas komma överens om ett förslag från kommissionen att slopa visumkraven för medborgare från Albanien samt Bosnien och Hercegovina vid inresa i Schengenområdet. Justitieminister Beatrice Ask och migrationsminister Tobias Billström företräder Sverige vid mötet i Bryssel, vilket till stor del ägnas åt asylfrågor.
Viseringsfrihet för Albanien och Bosnien
Rådet ska komma överens om ett förslag från kommissionen från i maj i år om att slopa visumkrav för medborgare från Albanien och Bosnien och Hercegovina vid inresa i Schengen-området (Schengen innefattar alla EU:s medlemsländer utom Storbritannien och Irland, Schweiz, Norge och Island).
Sverige välkomnar förslaget om viseringsfrihet, som ligger i linje med svenska strävanden att stärka de mellanfolkliga kontakterna mellan länderna på västra Balkan och EU. Sverige välkomnar även den uppföljningsmekanism som kommissionen avser presentera.
Rådet och Europaparlamentet måste godkänna förslaget innan de nya reglerna kan börja gälla.
Gemensamt europeiskt asylsystem
Ministrarna ska få en lägesrapport från ordförandeskapet om arbetet med att inrätta ett gemensamt europeiskt asylsystem, CEAS. Sverige ser ett gemensamt asylsystem som en naturlig och viktig utveckling av EU-samarbetet.
Gränskontrollmyndigheten Frontex
Det belgiska ordförandeskapet ska rapportera om hur förhandlingarna kring ändringar i förordningen för EU:s gränskontrollmyndighet Frontex fortskrider. De föreslagna ändringarna handlar bland annat om att klargöra Frontex mandat och stärka dess roll. Kommissionen presenterade den 24 februari i år ett förslag till ändring av Frontexförordningen vilket grundar sig på flera tidigare förslag och rekommendationer från både en oberoende utvärdering, Stockholmsprogrammet och ett tidigare meddelande från kommissionen. Kommissionens ändring har välkomnats av både rådet och Europaparlamentet.
Nätverk av sambandsmän för invandring
Ministrarna ska eventuellt få en lägesrapport om förhandlingarna med Europaparlamentet om att inrätta ett nätverk av sambandsmän för invandring. Med sambandsman för invandring avses en företrädare för någon av medlemsländerna som av en invandringsmyndighet eller annan behörig myndighet har utstationerats i ett eller flera länder utanför EU för att upprätta och upprätthålla kontakter med myndigheterna i dessa länder. Syftet är att bidra till att förebygga och bekämpa olaglig invandring samt att bidra till återvändande av olagliga invandrare.
IT-brottslighet
Kommissionen ska presentera ett förslag som handlar om angrepp mot informationssystem. Förslaget syftar dels till att samordna medlemsländernas lagstiftning på området, dels att förbättra samarbetet mellan rättsliga och andra myndigheter. Förslaget bygger i stora delar på rådets rambeslut från 2005 men innehåller också bestämmelser om utvidgad kriminalisering av angrepp mot informationssystem, liksom av anstiftan, medhjälp och försök till sådana brott.
Bevisinhämtning i straffrättsliga förfaranden
Rådet ska även diskutera ett direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området. Sverige är ett av de länder som varit med och lagt fram förslaget som i princip omfattar allt straffrättsligt samarbete inom EU som avser inhämtande av bevisning. Direktivets syfte är att effektivisera och förbättra det rättsliga samarbetet inom EU när det gäller bevisinhämtning i straffrättsliga förfaranden.
Sverige är som medförslagsställare positivt till förslaget och menar att förbättrade möjligheter för de brottsutredande myndigheterna bidrar till en förbättrad brottsbekämpning.
Rätten till information i brottmål
Kommissionen lade i juli i år fram ett förslag till direktiv om misstänktas och tilltalades rätt till information i brottmål. Det innebär bland annat att medlemsländerna måste se till att en misstänkt eller tilltalad i ett brottsmål får information om exempelvis sina rättigheter och om anklagelsen. Rådet kommer att få information om läget i förhandlingarna som för närvarande pågår i en rådsarbetsgrupp.
Det belgiska ordförandeskapet har som målsättning att nå en politisk överenskommelse om förslaget vid rådet för rättsliga och inrikes frågor den 2-3 december i år, för att därefter kunna inleda förhandlingar med Europaparlamentet.
Inrättande av politisk EU-process för bekämpning av internationell brottslighet
Rådet förväntas godkänna utkastet till slutsatser om inrättandet och genomförandet av en policycykel. Policycykeln kan beskrivas som en metod för att steg för steg ta fram underrättelsebaserade prioriteringar och rutiner för att effektivt genomföra och följa upp de projekt mot organiserad internationell brottslighet som beslutas av rådet.
Sverige ställer sig bakom förslaget och regeringen anser att en policycykel för EU är en konkret och användbar metod för att effektivisera arbetet mot allvarlig gränsöverskridande brottslighet.
Fördjupat samarbete för gränsöverskridande brottslighet
Det planeras också för en diskussion om läget för att genomföra det så kallade Prümbeslutet, en överenskommelse mellan EU:s medlemsstater om ett fördjupat samarbete för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Fördjupningen av samarbetet ska i huvudsak ske genom förenklade former för utbyte av uppgifter om DNA-profiler, fingeravtryck och fordon.
Årsrapport om kontroll av narkotika och narkotikamissbruk
Det Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) presenterar sin årsrapport på rådsmötet. Rapporten behandlar övergripande riktlinjer, nationella strategier och lagstiftningsexempel samt pekar på aktuella trender.
Bortföranden av barn
Om tiden tillåter ska det belgiska ordförandeskapet informera rådet om ett seminarium som ägde rum i Bryssel den 14 oktober. Syftet med seminariet var att ta fram en gemensam europeisk modell för att uppmuntra till en ökad användning av medling i internationella barnbortförandeärenden.
Källa: Regeringskansliet
