Det finns inga stora skillnader i hur friskolor och kommunala skolor sätter sina betyg. Däremot förefaller ökad konkurrens mellan skolor ha lett till viss betygsinflation. Det visar docent Jonas Vlachos i en rapport som skrivits på uppdrag av Konkurrensverket.
Konkurrensutsättning och ökad konkurrens leder till att kundernas önskemål i allt högre grad tillgodoses. Kvalitet blir drivkraft när kunderna när som helst kan välja en annan utförare. I samband med att friskolorna blev ett alternativ till de kommunala skolorna fanns en misstanke om att konkurrensutsättningen kunde vara en bidragande orsak till den betygsinflation som noterats.
Konkurrensverket gav docent Jonas Vlachos, verksam vid nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, i uppdrag att undersöka om friskolereformen var orsaken till denna betygsinflation.
Resultaten av hans forskning visar att den förstärkta konkurrensen mellan skolor, såväl friskolor som kommunala skolor, i viss mån har bidragit till betygsinflationen under de senaste 10 – 15 åren. I jämförelse med den allmänna betygsinflationen är dock den inflation som orsakas av ökad konkurrensen av måttlig betydelse.
Den huvudsakliga förklaringen till betygsinflationen, som anges i rapporten, är alltså inte den ökade konkurrensen och en trolig förklaring är att övergången från normbaserat till ett målstyrt betygssystem har påverkat betygssättningen.
I rapporten ”Betygets värde – en analys av hur konkurrens påverkar betygssättningen vid svenska skolor” pekar författaren på nödvändigheten av att ha ett gemensamt kontrollsystem, till exempel i form av centralt rättade nationella prov. Sådana system skapar en garanti för att ett visst betyg motsvarar en viss kunskap. Men, påpekar Jonas Vlachos, sådana nationella prov är svåra att använda, särskilt på gymnasienivå, eftersom kursbetygssystemet sätter upp betydande logistiska hinder för det nationella provsystemet.
Källa: Konkurrensverket.
