Det finns goda möjligheter att förbättra levnadsvanorna i befolkningen. Det visar Statens folkhälsoinstitut i en lägesrapport till regeringen som presenteras i en debattartikel i Göteborgsposten idag. En stor andel av befolkningen vill förbättra sina levnadsvanor.
Det finns två viktiga framgångar under den senaste femårsperioden när det gäller levnadsvanor: färre röker dagligen och totalkonsumtionen av alkohol har minskat något. Det är också främst på dessa områden som det idag finns nationella handlingsplaner och strategier, och relativt stora ekonomiska och personella resurser har kraftsamlats inom alkohol- och tobaksområdena.
För matvanor och fysisk aktivitet har utvecklingen inte varit lika gynnsam. Idag äter 1,8 miljoner i den vuxna befolkningen mindre frukt och grönt än rekommenderat och nästan 1 miljon har en stillasittande fritid. En liknande nationell samordning och kraftsamling som skett på alkohol- och tobaksområdena är önskvärd. För detta finns flera åtgärdsförslag:
* nationell strategi för goda matvanor och en ökad fysisk aktivitet
* fastställa nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrån aktuellt forskningsläge
* utreda förutsättningar för att främja hälsosamma matvanor med ekonomiska styrmedel
* ökat stöd för kommunernas arbete för barns fysiska aktivitet i skola
* ökad samverkan mellan myndigheter och samhällsbyggnadssektorn för att främja fysisk aktivitet
– Aktiva beslut på flera samhällsnivåer är viktiga inte bara för att förbättra folkhälsan utan också för att den ekonomiska utvecklingen både på samhälls- och individnivå påverkas positivt, säger Sarah Wamala, generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut.
En stor andel av befolkningen uppger att det finns en vilja att förändra sina levnadsvanor. Sju av tio dagligrökare vill sluta röka och att varannan ”riskbrukare” av alkohol vill minska sin konsumtion. Ännu fler vill öka sin fysiska aktivitet – hela 84 procent. Av dem bedömer en fjärdedel att de behöver hjälp och stöd för att klara detta.
– Många gör bedömningen att man behöver stöd för att förändra sina levnadsvanor. Det ställer stora krav inte minst på hälso- och sjukvården. Det innebär också att fler aktörer i samhället behöver tänka och agera än mer förebyggande och hälsofrämjande, säger Sarah Wamala.
Källa: Statens folkhälsoinstitut.
