Statens folkhälsoinstitut lämnar flera förslag i en ny rapport för ett stärkt smittskydd. Bland annat ett nationellt IT-baserat hälsodataregister. Det ger möjlighet att tidigt upptäcka förändringar i vaccinationstäckning och skyddseffekter, samt visa om vacciner har biverkningar. Det kan också öka möjligheten för riktade insatser i befolkningsgrupper där täckningen är bristande.
Statens folkhälsoinstitut följer i rapporten ”Skydd mot smittspridning – kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010” upp utvecklingen på folkhälsans målområde 7 ”skydd mot smittspridning”. Den visar t.ex. att antalet rapporterade fall av meticillin resistenta gula stafylokocker (MRSA) har ökat varje år sedan 2005. En förändring är att de inhemska fallen av MRSA sprids framförallt ute i samhället och drabbar delvis nya grupper. Nya typer av resistens har också fått spridning, av vilka vissa är helt resistenta mot tillgänglig antibiotika.
Den totala vaccinationstäckningen mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccination) har stärkts sedan 2005. Samtidigt har ett nedsatt skydd mot röda hund observerats bland gravida.
Sexuellt överförbara sjukdomar som hiv och klamydia ökar, för akut hepatit B ses ingen tydlig trend. Huvuddelen av nyanmälda hiv-smittade utgörs av migranter, som smittats innan ankomst till Sverige. Den inhemska smittspridningen sker framförallt bland homosexuella män, men också smittspridningen bland heterosexuella har ökat. Utbrott av hepatit B bland injicerande drogmissbrukare visar risken för smittspridning även i den gruppen.
Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den nationella statistiken ger däremot inte tillgång till uppgifter om utbildningsnivå, inkomst och födelseland. Underlag saknas för att analysera skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper på detta målområde. Översikter över europeiska förhållanden visar däremot på skillnader i hur infektionssjukdomar är fördelade.
En genomgång av genomförda åtgärder sedan 2005 visar att åtgärder för en rationell antibiotikabehandling fortsatt behöver inriktas på att öka livslängden för befintliga antibiotika. Det vårdhygieniska arbetet och förutsättningarna för att använda antibiotika på korrekt sätt behöver stärkas och utvecklas. Därför behövs bl.a. satsningar på att förbättra övervakningssystemen.
Genomgången visar också, vad gäller faktorn immunitet bl.a. att uppföljnings- och utvärderingssystemen inte möter de krav som ställs idag. Vad gäller förekomst av smittämne är satsningar som stärker uppföljning och möjligheten att nå grupper som är särskilt utsatta viktiga.
Baserat på utvecklingen föreslås följande prioriterade åtgärder:
- Utveckla ett nationellt täckande hälsodataregister.
- Upprätta ett hälsodataregister för att övervaka vårdrelaterade infektioner och diagnosrelaterade ordinationer av antibiotika.
- Stärka smittskyddet för särskilt utsatta grupper genom att införa sprutbytesverksamhet som även kan ge snabb tillgång till provtagning och sjukvårdsåtkomst.
- Stärka det nationella samarbetet kring antibiotikaresistens genom att skapa nationella samarbetsstrukturer.
Hur den folkhälsopolitiska uppföljningen av målområde 7 kan förstärkas behöver också ses över. Här föreslås bl.a. att möjligheterna att också följa socioekonomiska förhållanden och födelseland prövas.
Källa: Smittsskyddsinstitutet
