En FN-rapport som släpptes igår visar att de globala ansträngningarna att minska utsläppen av växthusgaser är långt ifrån tillräckliga. – Behovet för världens ledare att göra verkliga framsteg vid de kommande klimatförhandlingarna i Durban är skriande stora, säger WWFs internationella klimatchef Samantha Smith.
Rapporten Bridging the Emissions Gap som idag släpps av FN: s miljöprogram (UNEP), visar att gapet mellan vad som krävs för att klara klimatutmaningarna och vad som görs är skriande stort redan till år 2020.
– Rapporten ger en viktig lägeskontroll för förhandlare som nu åker till Durban. Världen är på väg mot mycket farliga nivåer av klimatförändringar om vi inte vidtar kraftfulla åtgärder. Den goda nyheten är att UNEP bekräftar att vi fortfarande kan komma på rätt spår. Bland annat måste vi agera snabbt för att stoppa avskogningen och satsa på en övergång till förnybar energi. Gapet handlar inte om teknik eller ekonomi utan en brist på politisk vilja och ledarskap, säger Samantha Smith, chef för WWFs globala klimat-och energiinitiativ.
Begreppet ”gigaton gap” syftar på det gap som finns mellan ländernas åtaganden och vad som vetenskapligt krävs. För att klara oss under 2-gradersgränsen får utsläppen av växthusgaser vara högst 44 gigaton år 2020. Men även med dagens löften kommer utsläppen att ligga 6 gigaton över den här nivån 2020 – vilket motsvarar USAs årliga utsläpp av växthusgaser. I praktiken kan gapet vara så stort som 11 gigaton genom att länder bland annat kan använda kryphål när de redovisar utsläpp.
Det handlar även om att sluta använda sig av kreativ bokföring för att komma undan så billigt som möjligt. Det gäller till exempel i beräkningsregler för hur marken används som koldioxidsänka, där Sverige tidigare fått skarp kritik för sin linje.
– Vi hoppas att världens länder åtminstone erkänner att gapet finns och att frågan kommer upp i Durban. Realistiskt sett är det ingen som förväntar sig att regeringarna helt ska fylla igen det redan i Durban. Men det är akut att börja arbetet, säger Stefan Henningsson, klimatexpert på WWF.
UNEP efterlyser bland annat snabba åtgärder för ökad energieffektivitet, övergång till förnybar energi, minskad avskogning och förbättrade jordbruksmetoder. Åtgärder för att bekämpa utsläpp från internationellt flyg och sjöfart – som nu är oreglerade – kan också bidra. Åtgärdspaketet kan leda till att utsläppen minskas med ytterligare 16 gigaton som mer än väl fyller igen gapet på 6-11 gigaton.
– EU måste inse att det är dags att åta sig minst 30 procents utsläppsminskningar till 2020, att minska utsläppen med dagens 20 procent till 2020 räcker inte. Dessutom säger drygt 70 multinationella företag öppet att ett 30–procents mål för EU skulle öka innovations- och konkurrenskraften, säger Stefan Henningsson.
Fakta: FNs klimatkonvention antogs 1992 i Rio De Janeiro. Durbanmötet, COP17, äger rum 28 november – 9 december. Kyotoprotokollet är den bindande grunden i det internationella klimatsamarbetet med 176 länder som undertecknare. Målet är att halterna av växthusgaser ska stabiliseras så att medeltemperaturen inte stiger mer än 2 grader. USA står utanför och Kina, Indien, Brasilien och Sydafrika m fl omfattas inte av några åtaganden men har rapporterat in sina ambitioner till 2020 till FN. Kyotoprotokollet är indelat i olika åtagandeperioder där den första löper från 2008 till 2012.
Källa: WWF
