FN:s klimatmöte har godkänt en andra Kyotoperiod och startar samtidigt en ny process där alla de stora utsläppsländerna av växthusgasen koldioxid, även Indien och Kina, har anslutit sig till ett enda avtal. Hela paketöverenskommelsen blev klart efter två dagars övertid sedan de planerade två veckorna tagit slut utan en överenskommelse.
– Egentligen har vi nu en färdplan som leder till 3-4 graders global temperaturökning med enormt allvarliga konsekvenser för hela vår planet. Det är helt oacceptabelt och förhandlingarna i Durban borde givetvis varit fokuserade på att faktiskt minska utsläppen istället på rena formaliafrågor, säger Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
– Förväntningarna på de globala klimatförhandlingarna har varit så lågt ställda att jag är glad idag att det inte blev en total kollaps. Det är positivt att det blev en andra Kyotoperiod och att det nu skall starta en process för ett nytt legalt protokoll där alla världens länder är med. Men besluten i Durban ger oss bara två tomma skal utan substantiellt innehåll och som idag inte kan förhindra en temperaturökning på 3-4 grader.
Kyotoprotokollet 2 som relativt få länder har skrivit på löper från 2013 till och med 2015 och det nya protokollet där alla länder är med skall vara klart 2015.
– I den bästa av världar kan vi nu få in konkreta siffror i dessa två olika protokoll som innebär att de globala utsläppen går från ökning till minskning. Vilket är akut om vi skall ha någon möjlighet att begränsa den globala temperaturökningen med maximalt två grader, vilket länderna tidigare har beslutat. Men då måste länderna visa ett helt annat engagemang på att faktiskt fokusera på vad det ytterst handlar om – att minska utsläppen, säger Svante Axelsson.
EU har varit drivande i förhandlingen och hittat en allians med de många ö- länder och de fattigaste länderna. Om inte till exempel USA hade obstruerat hade det kunnat bli ett mycket bättre avtal. I det nya protokollet där alla länder skrivit under finns det till exempel inte någon formulering om att ansvaret för utsläppsminskningarna skall vara differentierat.
– Det är ett stort misslyckande och det gör mig otroligt upprörd att denna formulering inte finns med eftersom det kommer att skapa hårda och svåra förhandlingar mellan de rikare och fattigare länderna. Det är ju helt självklart att de som släppt ut mest och har bäst ekonomi skall ta de största ansvaret.
Den gröna fonden är en förutsättning för att kunna få resurser till de fattiga länderna så att de kan bygga om sina samhällen för att klara den pågående klimatförändringen. I Durban tog man ett steg framåt i hur denna fonden skall vara uppbyggd.
– Bra att det togs ett steg i rätt riktning. Men diskussionen borde även här varit fokuserad på innehåll som att hitta nya globala skattebaser som koldioxidskatt på flyg och sjöfart så att det finns något att fylla fonden med. Det genomgående temat från Durban är att det har skapats former för både utsläppsminskningar och pengar men tyvärr saknas det konkreta innehållet, säger Svante Axelsson.
Källa: Naturskyddsföreningen.
