Första etappen i restaureringsarbetet av Stockholms slotts fasader – Sveriges mest omfattande fasadarbete i modern tid – är klar. Det var för drygt ett år sedan som Statens fastighetsverk (SFV), förvaltare av Stockholms slott, påbörjade det omfattande stenarbetet på norra fasadens östra flygel. Arbetet har tagit något längre tid än planerat men resultatet är gott.
Att restaurera och byta ut sten på Stockholms slott är ett svårt och tidskrävande arbete. Ingen i Sverige har varit med om ett så här stort stenprojekt i modern tid, inte sedan slottet byggdes. Statens fastighetsverk var därför beredda på att möta svårigheter under denna första så kallade provetapp. Exakt vari svårigheterna skulle ligga visste man dock inte.
– Att restaurera stenen på Stockholms slott är ett tidskrävande manuellt arbete. Vi trodde att svårigheten skulle vara att hitta skickliga stenhuggare och montörer men projektet har visat sig attrahera kvalificerade hantverkare utomlands ifrån. Däremot har det varit tidskrävande att få tag på sten – rätt sort, av god kvalitet och i relativt stor kvantitet – och att få den levererad och på plats, säger Johan Zetterberg, fastighetschef för kungliga slott vid Statens fastighetsverk.
I restaureringsarbetet åtgärdas den skadade fasadstenen på olika sätt. De mest skadade fasadstenarna byts ut, andra stenar huggs om och återmonteras. För skulpterade detaljer med högt konstnärligt värde är målsättningen att de, genom olika konserverande insatser, ska bevaras på plats så länge det går. Arbetet sker etappvis, fasad för fasad, under närmare 25 års tid.
Flera olika stensorter
Stockholms slotts fasadsten är huggen av gotländsk sandsten. Målsättningen har varit att återanvända gotländsk sandsten för stenbyten förutom i de klimatmässigt allra mest utsatta lägena där Statens fastighetsverk istället sökt efter en tåligare stensort.
– Eftersom den gotländska sandstenen tyvärr inte bryts i tillräckligt stor utsträckning längre har vi använt oss av ersättningssten som vi funnit i Tyskland, Polen och Schweiz. Kvaliteten på denna sten är bra och vi är mycket nöjda med resultatet, säger Lotta Günther, förvaltningsområdeschef vid Statens fastighetsverk.
Stor färgvariation i sockelsten
Den tidigare sockelstenen på Stockholms slott är av Roslagssten, en sten som inte längre går att få tag på. Roslagsstenen har en naturlig skiftning i sig. För att efterlikna den ursprungliga sockeln och få fram en skiftning har Statens fastighetsverk ersatt Roslagsstenen med fyra olika sorters sten. Färgvariationen av gamla och nya stenar kan upplevas stor. Detta kommer att förändras med tiden.
– När man arbetar med sten måste man ha tålamod eftersom det tar flera år innan stenen har åldrats så att den gifter ihop sig med den befintliga stenen. Nu ska sockelstenen stå ute, fri från ställningar och skydd minst ett år. Först därefter ser vi hur snabbt åldrandet går, om vi ska låta stenen vara eller behandla den, säger Lotta Günther.
Putsen en senare fråga
Huruvida även putsen på Stockholms slott ska bytas ut är för tidigt att säga. En utredning som leds av slottsarkitekt Andreas Heymowski har påbörjats och kommer att pågå en bit in på 2013.
– En av de viktigaste sakerna att fastställa under provetappen var om det nödvändiga stenarbetet skulle skada den befintliga putsen. Med facit i hand vet vi att det har gått bra, att putsen inte skadats i någon större utsträckning, alternativt att det går att laga skadad puts på ett bra sätt. Det innebär att läget för putsen inte är akut just nu. Däremot kan man tydligt se att den kulörmässigt och estetiskt är urlakad, säger Lotta Günther.
Ser man slottet i ett 25-årsperspektiv – så lång tid som hela restaureringsarbetet beräknas att ta – står det dock klart att putsen kommer att behöva tas om hand. Det kan därför finnas en rationaliseringsvinst att påbörja även detta arbete i en nära framtid. Men ingenting är bestämt. Under 2013 tar Statens fastighetsverk, i samråd med andra berörda myndigheter, beslut ifall omputsning ska göras samt vid vilken tidpunkt den i så fall sätter igång.
Restaureringsarbetet av Stockholms slotts fasader sker i nära samarbete mellan Statens fastighetsverk, slottsarkitekt Andreas Heymowski och Kungl. Hovstaterna.
Kostnaden för etapp 1
Den beräknade totalkostnaden för etapp 1 uppskattades vid projektets början till 28,5 miljoner kronor. Slutkostnaden beräknas bli 42,9 miljoner kronor.
– Kostnadsökningen beror framförallt på att projektet har tagit längre tid än planerat. De erfarenheter vi tar med oss från provetappen kommer dock att leda till en framtida effektivisering som gynnar projektet, säger Johan Zetterberg.
Stockholms slott i siffror:
Lokalarea: ca 50 000 kvm
Antal rum: 1 430 rum inklusive skrubbar, källare och korridorer – ca 660 rum med fönster.
Slottets längd:
Norra fasaden, 212 m (inkl flyglar)
Södra fasaden, 173 m (inkl flyglar)
Västra fasaden, 120 m
Östra fasaden, 120 m
Slottets höjd:
Norra längans yttre fasad: ca 35 m (+ 1,5 m balustrad, 47 m inkl flaggstång)
Södra längans yttre fasad: ca 27 m (+ 1,5 m balustrad)
Västra längans yttre fasad: ca 27 m (+ 1,5 m balustrad)
Östra längans yttre fasad: ca 37,5 m (+ 1,5 m balustrad)
Fönster: 972 stycken
Fönsterrutor: 31 600 stycken
Fristående skulpturer: 28 stycken
Konsolvoluter: 242 stycken
Total mängd fasadsten: ca 9 500 kvm
Total mängd puts: ca 11 000 kvm
Total mängd fasad: ca 28 000 kvm
Fönster och portar: ca 7 500 kvm
Källa: Statens fastighetsverk
