En film om att växa upp och hitta sig själv och förlika sig med sin barndom, en comming-of-age-film.
”Reinventing Marvin” handlar om en kille som växer upp i en by på franska landsbygden i en dysfunktionell familj. Det förekommer visserligen inte något fysiskt våld i familjen, utom vid ett tillfälle, men man skulle knappast kalla familjen lugn och harmonisk för det. Pappan är gammal, överviktig, arbetslös och skriker och skäller på alla hela tiden. Marvin, som filmen handlar om, blir kallad bögig hela tiden, både av två äldre killar i skolan och av pappa och storebrodern men man får inte se att han skulle agera fjolligt på något sätt. Men att han är homosexuell märks när han tittar på killar i simhallen. De två äldre killarna som mobbar honom och begår sexuella övergrepp verkar inte direkt vara heterosexuella heller, men det är ingen som mobbar dem. Men man vet ingenting om hur de har det hemma.
Byn som han bor i skulle nog på turistprosa kallas pittoresk. Men det verkar vara mindre roligt att bo där. Det är hårt , intolerant och konservativt. Kvinnor som inte föder barn riskerar att stämplas som antingen frigida eller lesbiska. De vackra landskapsbilderna kontrasterar mot den fula mentaliteten i byn.
Reinventing, återuppfinna, i titeln ska här tolkas som att hitta sig själv och komma ut. Teatern blir en räddning för honom. Han använder den som en slags terapi för att komma över sin barndom. I Paris får han till slut stor framgång med en pjäs om sina föräldrar där han använder saker som de har sagt. Det gör hans mamma rasande. Hon gråter ut i en tv-intervju och säger att det inte alls var på det sättet. Han hade, enligt henne, en kärleksfull barndom och han var hennes favorit. Men pappan verkar faktiskt bli stolt över hans framgångar i kulturlivet i Paris och har en helt annan attityd emot honom när de träffas igen. Marvin får även ge ut en bok baserad på pjäsen. Pappan frågar om man kan köpa den på stormarknaden så Martin lovar att ge honom ett exemplar. Men när han skrivit i dedikationen ”Till pappa med all min” så klarar han inte av att skriva ordet kärlek och lämnar boken på tåget.
Den kända skådespelaren Isabelle Huppert är med och spelar sig själv. De träffas genom en gemensam bekant. Hon är först hans coach i skapande av pjäsen och sedan med i hans pjäs och spelar mamman. Den här filmen vann priset Queer Lion på filmfestivalen i Venedig. Regissören Anne Fontaine har tidigare både gjort rena komedier och torrt religiöst drama. Hon har bland annat gjort filmen ”Coco before Chanel”.
Betyg: 
