Ungdomar utsätts dagligen för budskap om mat och ätande. Det handlar om allt från hälsa och välbefinnande till riskrapporter om vissa livsmedel. En avhandling från Göteborgs universitet visar att unga inte upplever det som lätt att avgöra vem eller vad de kan lita på i floden av matinformation. Föräldrarnas ord väger dock tungt.
Jenny Rendahl har undersökt hur ungdomar hanterar överflödet av matrelaterade budskap. I den aktuella studien genomfördes bland annat rollspel med efterföljande fokusgruppintervjuer med 42 ungdomar i åldern 15 till17 år – en fungerande metod för att göra ungdomarna delaktiga, engagerade och för att kunna göra deras röster hörda.
Jenny Rendahls slutsats är att den stora mängd budskap som ungdomar möter oroar dem. Även om ungdomarna reflekterade kritiskt kring budskap och källorna så var det inte alltid lätt för dem att veta vem och vad de skulle lita på.
Kunskap eller relevant utbildning
– Ungdomarna litade ofta på personer som de tror har kunskap eller relevant utbildning. Det kan exempelvis vara hem- och konsumentkunskapsläraren eller hockeytränaren. De lyssnade på personer som de upplever genuint bryr sig om dem, har en nära relation till dem och som vill deras bästa, vilket först och främst gäller de egna föräldrarna, säger hon.
Däremot litade ungdomarna inte på matbudskap med ett kommersiellt intresse bakom, budskap som ofta förmedlas genom media. Exempelvis pratade ungdomarna om reklam och produktplacering som opålitlig. De kände något mer tillit till dokumentärer på teve eller till information de sökt fram på nätet.
Skapar oro
Studien visar även att mat är mycket mer än bara näring för ungdomar. I rollspelet och i ungdomarnas diskussioner blev det tydligt att matbudskapen skapar oro. Det handlade om risker med det som hamnade i magen men framförallt risken för att inte visa upp rätt bild av sig själv. Mat och ätande var en identitetsmarkör.
– Genom den mat ungdomarna valde att äta och hur de åt uttrycktes den bild de vill ge av sig själva. Det var viktigt för ungdomarna att leva upp till samhällets normer och ideal, som till exempel att flickor inte ska äta stora portioner, säger Jenny Rendahl.
Ungdomarna upplevde dock att dessa normer många gånger var orimliga. Samtidigt menade de att det var svårt att bryta mot dem.
Vad krävs för att ungdomar ska bli kompetenta, kritiska och självständiga individer, även i synen på mat och ätande?
– Ungdomar behöver få möjlighet till att kritiskt granska olika matbudskap samt diskutera och problematisera normer kring mat. Här har lärare i ämnet hem- och konsumentkunskap har en viktig roll då de i undervisningen lyfter mat från flera olika aspekter såsom genus, jämställdhet och hälsa , säger Jenny Rendahl.
Källa: Göteborgs universitet
