Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Minskning av EU:s framtida jordbruksbudget skapar lönsamhetsoro

Björksättra gård. Foto: Holger.Ellgaard
Björksättra gård. Foto: Holger.Ellgaard

Lantbruket som bransch har klarat sig bra under coronapandemin och försäljningen av svenska matvaror har ökat. Däremot har pandemin väckt frågor om hur trygg den svenska livsmedelsförsörjningen egentligen är. Samtidigt kommer EU:s jordbruksbudget att sänkas vilket kan få stor negativ effekt på lantbrukets lönsamhet. Det visar Lantbruksbarometern höst från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.

En tredjedel av lantbrukarna, 33 procent, svarar att deras resultat skulle minska med mer än 20 procent. Bland nötköttsproducenterna ger 43 procent samma svar.

– Detta vittnar om att marginalerna är små i lantbruket. Det är redan en ansträngd bransch som har svårt att locka unga att satsa. Även om sänkningen inte kommer med en gång kan konsekvensen ändå bli att fler slutar som lantbrukare eller att de som tänkt ta över familjegården väljer att göra annat, säger Ulf Möller, segmentsansvarig Skog & Lantbruk Swedbank.

Politisk långsiktighet och resurser att förverkliga livsmedelsstrategin är avgörande

Årets svenska skörd var generellt sett bra och försäljningen av svenska jordbruksvaror har ökat i spåren av coronapandemin. Trots det upplever nu fler lantbrukare en sämre lönsamhet än både i vårens mätning och prognosen förra hösten. Nu är lönsamhetsindex minus 9, i våras minus 1 och fjolårets prognos var minus 5.

– En tolkning av resultatet är att pandemin lyft frågan om målen med den svenska livsmedelsstrategin till 2030, med extra fokus på svensk produktion, för att trygga försörjningen i kristider. Behovet av tydliga riktlinjer och stabil och god lönsamhet för svenskt lantbruk är viktigare än någonsin för att skapa förutsättning för investeringsvilja och tillväxt som behövs för att nå målet, säger Per Skargren, segmentschef Skog och Lantbruk, Ludvig & Co (tidigare LRF Konsult).

Bättre likviditet för de flesta lantbrukarna och forsatt starkt förtroende för branschen

I årets mätning uppger färre att deras likviditet är dålig, 16 procent, jämfört med 19 procent för ett år sedan men det finns stora variationer. Bland grisköttsproducenterna uppger 19 procent att de har en dålig likviditet medan 56 procent uppger att den är god. Samtidigt som likviditeten förbättrats har även en majoritet av konsumenterna, 65 procent, förtroende för branschen.

– Det är mycket positivt för lantbrukarna att förtroendet för dem är fortsatt starkt och vi ser också en växande trend för närproducerat bland konsumenter. Fortsätter den trenden kommer det att gynna svenskt lantbruk på sikt. Men ekvationen att det ska vara en god affär och realistiska förutsättningar att driva lantbruksföretag i hela Sverige även i framtiden måste gå ihop, säger Ewa Andersen, vd Sparbankernas Riksförbund.

Källa: Swedbank