En majoritet av kommunerna i Norrland har en strategi för att öka andelen lokalproducerad mat. Men mindre än var femte kommun, 18 procent, har satt upp konkreta mål för hur mycket livsmedel som ska vara lokalproducerade i offentliga upphandlingar. Det visar en undersökning bland norrländska kommuner som Norrmejerier genomfört.
– Vad vi äter avgör hur både vi, djuren och planeten mår. Genom att ställa högre krav på att upphandlade livsmedel ska vara lokalproducerade kan den offentliga sektorn bidra stort till en stabil svensk matproduktion, fler arbetstillfällen och välmående natur, säger Anna-Karin Karlsson, hållbarhetsdirektör på Norrmejerier.
I en enkät till upphandlingsansvariga i samtliga kommuner i Norrlandslänen Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland uppger mindre än en av fem, 18 procent, att kommunen har ett mål för hur stor andel upphandlade livsmedel som ska vara lokalproducerade. Målen uttrycks hos vissa kommuner i procentsatser, hos andra i formuleringar om att andelen ska öka från tidigare nivåer.
I samma enkät svarar tre av fem upphandlare, 61 procent, att deras kommun har en strategi för att öka mängden lokalproducerade livsmedel. Dessutom är lokal produktion, att maten är producerad i samma eller angränsande län, det kriterium som flest kommuner anger som viktigt när livsmedel upphandlas.
– Fler kommuner behöver komplettera sina strategier med mätbara mål för att kunna följa upp utvecklingen. Genom att välja lokalproducerad mat kan kommunerna bidra till ökad självförsörjning, biologisk mångfald och kortare transporter som minskar klimatpåverkan, säger Anna-Karin Karlsson.
Varje år upphandlar kommuner i Sverige varor och tjänster för mer än 300 miljarder kronor. I en opinionsundersökning bland allmänheten som Norrmejerier låtit Kantar Sifo genomföra, svarar nio av tio svenskar, 90 procent, att kommuner bör välja lokalproducerat när de köper in livsmedel.
Källa: Norrmejerier
Fakta: Om kommunundersökningen
Undersökningen genomfördes av Norrmejerier i form av en enkät till ansvariga för upphandling av livsmedel i alla Sveriges 290 kommuner. Enkäten genomfördes i september 2020. I Norrlandslänen Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland svarade 33 av 44 kommuner, vilket ger en svarsfrekvens om 75 procent. Frågorna som ställdes var:
Har din kommun en strategi för att öka andelen lokalproducerade livsmedel i offentliga upphandlingar?
| Ja | Nej | Vet ej | |
| Jämtland | 40% | 60% | 0% |
| Norrbotten | 55 % | 18 % | 27 % |
| Västerbotten | 58 % | 17 % | 25 % |
| Västernorrland | 100 % | 0 % | 0 % |
Har din kommun ett mål för hur stor andel av de upphandlande livsmedlen som ska vara lokalproducerade?
| Ja | Nej | Vet ej | |
| Jämtland | 40 % | 60 % | 0 % |
| Norrbotten | 0 % | 73 % | 27 % |
| Västerbotten | 25 % | 75 % | 0 % |
| Västernorrland | 20 % | 80 % | 0 % |
Vilka tre kriterier väger tyngst när din kommun upphandlar livsmedel?
| Norrland* | Riket | |
| Lokal produktion (angränsande län) | 70 % | 41 % |
| Svensk produktion | 64 % | 66 % |
| Bra djuromsorg | 45 % | 57 % |
| Ekologisk produktion | 36 % | 40 % |
| Lågt pris | 21 % | 31 % |
| Låg klimatpåverkan | 21 % | 23 % |
| Högt näringsinnehåll | 12 % | 9 % |
| Korta transporter | 12 % | 8 % |
| Lågt matsvinn | 3 % | 4 % |
| Snabba leveranser | 3 % | 2 % |
| Annat | 3 % | 5 % |
* Norrland innefattar Norrlandslänen Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland
Vilka fördelar ser din kommun med att upphandla mer lokalproducerad mat?:
| Norrland* | Riket | |
| Fler arbetstillfällen i regionen | 58 % | 42 % |
| Minskad klimatpåverkan | 45 % | 36 % |
| Högre självförsörjningsgrad | 30 % | 33 % |
| Ökad biologisk mångfald / mer välmående natur | 18 % | 17 % |
| Bättre livsmedel (nyttigare, godare etc) | 15 % | 13 % |
| Bättre djuromsorg/djurvälfärd | 6 % | 12 % |
| Mindre antibiotika | 6 % | 3 % |
| Mindre matsvinn | 0 % | 2 % |
| Billigare livsmedel | 0 % | 0 % |
| Annat | 0 % | 0 % |
* Norrland innefattar Norrlandslänen Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland
