Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Ny forskning om vikten av skolkuratorn

Färsk forskning från Umeå Universitet visa att skolkuratorer är en avgörande länk i kedjan för vissa barns psykosociala välbefinnande. En av kärnfrågorna i den nya forskningen är den osäkra rollen och positionen för skolkuratorn inom skolsystemet och elevhälsoteamet.

— Skolkuratorn har en otydlig roll och position i skolan och därmed också i elevhälsoteamet. Utmaningarna består i att det finns många överlappande arbetsuppgifter. Trots detta är det skolkuratorer som i stort sett uteslutande är de som genomför individuella psykosociala samtal i skolan. De här samtalen borde därför ses som en yrkesspecifik uppgift för skolans psykosociala expert, säger Kjellgren.

Maria Kjellgren, doktorand inom socialt arbete, har granskat struktur, process och interventioner kring skolkuratorns roll i skolan och vikten av individuella samtal med barn. Resultaten från avhandlingen visar på skolkuratorernas breda kunskap och erfarenhet inom det sociala arbetet, särskilt när det gäller individuella samtal med barn. Skolkuratorerna visar en flexibilitet och uppfinningsrikedom i sitt arbete och använder ett relationellt förhållningssätt för att skapa en känsla av allians, trygghet och tillit med barnen.

 

Barnens perspektiv
En annan viktig del av Kjellgrens forskning är att lyfta fram barnens egna perspektiv och behov. Samtalen med skolkuratorer fokuserar ofta på barnens livssituation, inklusive hemförhållanden, relationella problem och ångest. Resultaten visar att pojkar och flickor kan ha olika utmaningar, där pojkar oftare uppvisar klassrumsrelaterade svårigheter och beteendeproblem.

Både skolkuratorer och barn säger att skolan är en lämplig plats för samtal, vilket minskar stigmat kring att söka hjälp och ökar tillgängligheten för barn att självmant söka stöd. För barnen kan skolkuratorn vara en viktig och trygg person att vända sig till för att förstå och hantera sina livssituationer.

— Barnens egna problemformuleringar är samstämmiga med de problem som skolkuratorerna identifierat hos barn. Främst artikulerade barnen de framkomna problemen som hemförhållanden och psykisk ohälsa. Flertalet av barnen gav uttryck för att det varit omöjligt för dem att klara skolan under den svåra livssituationen de befunnit eller befinner sig i. De beskrev att skolkuratorn var till stor hjälp att förstå kopplingen mellan problemen och omöjligheten att ta in kunskap, säger Kjellgren.

Källa: Umeå universitet

Foto: Fons Heijnsbroek