En banbrytande metod som involverar att belysa huden på underarmen har visat sig kunna avslöja ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Det visar en studie vid Linköpings universitet baserad på data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.
– Genom att belysa underarmens hud med ljus kan vi på ett icke-invasivt sätt och till relativt låg kostnad mäta mikrocirkulationen i huden. Denna metod kan framöver spela en viktig roll i att förbättra riskbedömningen för hjärt-kärlsjukdomar. Måttet har potential att användas både i primärvården och i hemmet med hjälp av hemmonitoreringssystem, liknande dagens portabla blodsockermätare för diabetiker, säger Hanna Jonasson, docent vid Linköpings universitet.
Blodflödet i våra små kärl (mikrocirkulationen) är tätt sammanlänkat med flödet i våra stora kärl och är livsnödvändigt för att syre och näring ska nå alla kroppens celler. Genom att belysa huden med ljus är det möjligt att mäta blodflöde, mängden blod och blodets syresättning i mikrocirkulationen. När ljus träffar blodkroppar förändras ljusets egenskaper och genom att analysera det tillbakaspridda ljuset kan man bestämma både blodflödet och blodets syresättning.
– Resultaten visade att en försämrad mikrocirkulation är associerad med en högre skattad risk för hjärt-kärlsjukdom och förkalkning av hjärtats kranskärl. Vi kan också dra slutsatsen att mikrocirkulationen påverkas tidigt i utvecklandet av hjärt-kärlsjukdom och detta funktionsmått skulle framöver kunna bidra till tidigare diagnostisering, förklarar Hanna Jonasson.
Studien som nyligen publicerades i European Journal of Preventive Cardiology visar att sannolikheten att ha en hög risknivå för att utveckla hjärt-kärlsjukdom var fem gånger större för de med sämst mikrocirkulation jämfört med dem där den var normal, även när hänsyn togs till andra faktorer som kan påverka risken.
I den aktuella studien har forskarna undersökt kopplingen mellan funktionen i mikrokärlen och risken för hjärt-kärlsjukdom hos 2 857 deltagare, utan diabetes eller hjärt-kärlsjukdom, hos SCAPIS-studiens Linköpingsdeltagare. Mikrocirkulationen mättes på ena underarmen före, under och efter avstängning av blodflödet med en blodtrycksmanschett och jämfördes sedan med resultat från undersökning av de stora kärlen samt hjärta och lungor.
– Befolkningsstudien SCAPIS har som övergripande målsättning att tidigt kunna hitta riskpersoner och behandla dem innan sjukdom uppstår. Att hitta en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom dessutom genom en enkel och billig metod är därför både mycket intressant och välkommet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden.
Vad är det för sorts studie? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.
Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.
Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data, blod och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser. Under 2024-2026 kommer hälften av SCAPIS-deltagarna att undersökas på nytt, SCAPIS 2. 15 000 slumpvis utvalda SCAPIS-deltagare bjuds in och genomgår i stort sett samma undersökningar som förra gången. På så sätt får forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom lungsjukdom utvecklas över tid och får ännu bättre möjligheter att utveckla mer precisa metoder och behandlingar för att förebygga och förhindra sjukdom i hjärta, kärl och lungor.
Källa: Hjärt-Lungfonden
