Efter ett hittills massivt turnéår med utsålda spelningar runt om i världen drar nu Shout Out Louds ut på årets sista vändor. Denna veckan startar bandet en lång Europa turné som tar dom genom England, Frankrike, Tyskland, Holland m m. För att sen avsluta året på ett magnifikt sätt med fyra utvalda Sverige spelningar. Shout Out Louds bjuder sina fans på en extra fin upplevelse, då dom valt att ta med sig ett av sina svenska favoritband [ingenting] som gäster på turnén.
Så här säger Shout Out Louds sångare Adam Olenius:
– [ingenting] har varit ett av mina svenska favoritband under de senaste åren och trots att bandnamnet har varit svårt att uttala för utländska journalister har jag alltid tipsat om deras skivor i intervjuer. De gör svensk pop när den är som bäst. Sorgsen men hoppfull.
och Mattias Bergqvist från [ingenting]:
– Vi tror att mycket av Shout Out Louds framgångar utomlands kan ha grundats i det stöd de fått från oss här i sverige, tänker då inte minst på banjospelande och tamburininhopp som om möjligt höjde nivån och sporrade Shout Out Louds ytterligare. De i sin tur har ju gett [ingenting] enormt mycket stöd och då tänker jag mest på deras introducering av champaridrinken och sången om den.
Shout Out Louds
Det var länge sedan Shout Out Louds enbart var en angelägenhet för inbitna indiefans med för mycket tid i sina liv. Det var länge sedan man satt på sitt rum och tänkte att man var ensam om att älska dem. Nu är det 2010 och man får dela bandet i atomer för att de ska räcka till. Men det gör inte så mycket. Det är ett band man är villig att dela med sig. Och nu har vi all anledning att dela med oss igen med Shout Out Louds tredje album.
”Work”, titeln på albumet, signalerar att det är fan det här som är deras kall. Inte stå och diska på någon sunkig krog, inte kränga försäkringar via telefon, inte böja rör i fabriken. Nej, musiken är deras liv. De korsade Atlanten, hamnade i Seattle hos producenten Phil Ek (Band of Horses, Fleet Foxes, The Shins) och spelade in en skiva som man gjorde förr: räkna in, sen kör alla.
Som sista ord kan vi väl bara säga att det den där är skevheten som man har svårt att sätta fingret på hos Shout Out Louds som alltid har varit det som fått världen att fastna för dem. Det är den trasiga och smått spruckna sången som låter så sorglig som vi identifierar oss med; den slår så kontrastrikt mot de teatraliska ljudkulisserna i moll och dur. Varför nämner vi nu det? För att vi vet med säkerhet var vi hamnar igen, med eller utan brustna hjärtan. Vi hamnar framför scen till Shout Out Louds och vi gör det förutsättningslöst.
[ingenting]
Som med alla namn tar det tid innan det sätter sig, betyder mindre än det är ett epitet. Säkert!, Nirvana och [ingenting]. Det var en tid in i hösten 2009 som diskjockeyn på radion slutade skoja om bandnamnet, [ingenting] var med singeln Halleluja! och tredje albumet Tomhet Idel Tomhet på allas läppar och på största allvar. Sedan dess har ett år gått, ett år av utsålda Dramaten, massiva hyllningar, utlandslansering och digert turnerande – inte minst på sommarens festivaler.
Stockholmarna i [ingenting] har med Christopher Sander som språkrör och spindoktor tagit politiken, andligheten och festen på djärva utflykter i rytmiska djunglar och vokala steppmarker. Med en poetisk och harmonisk studsmatta långt olik villaförortens, naggad av väder och vind och med hål efter allt för många försök att lyfta mot skyn, fyller [ingenting] popen med kultur, kulturen med pop.
Nu stundar nya tider… tiden, vilken opålitlig rackare. Eller för att citera bandets batterist: den som lever får se.
17 november – Göteborg, Trädgår’n
18 november – Uppsala, Katalin
19 november – Lund, Mejeriet
20 november – Stockholm, Berns
Källa: Luger
