3,8 %. Swedbank konstaterar i rapporten att världsekonomin fortsätter sin återhämtning,
men i ett lugnare tempo, och med många kvardröjande utmaningar inte minst i
industri-länderna, vilka är Sveriges och de baltiska ländernas viktigaste
exportmarknader. Tillväxten i världsekonomin har reviderats upp till 4,4 % i år,
men reviderats ned för 2011 och 2012 till 3,6 % respektive
– De ekonomiska utmaningarna efter det svenska valet riskerar tillta om
valresultatet står sig eftersom svensk ekonomi är starkt beroende av
omvärldskonjunkturen, och om finansiell oro uppkommer på nytt kan
krishanteringsförmågan åter sättas på prov, säger Swedbanks chefekonom Cecilia
Hermansson. En minoritetsregering skulle försvaga beslutskraften, och det kan
även bli svårt att genomföra mer djupgående reformer för att stärka
konkurrenskraft och tillväxtförutsättningar.
I och med att Sveriges BNP stärktes kraftigt första halvåret i år – med hjälp av
en stark återhämtning i exporten, lageruppbyggnad och offentliga stimulanser –
upprevideras BNP-tillväxten för innevarande år till 4,0 %. Nästa år förutses BNP
växa med 2,4 %, och 2012 med 2,9 % när omvärldsläget stärks något.
Investeringarnas betydelse för tillväxten väntas öka. Den privata konsumtionen
kommer dock att bidra allt mindre, eftersom skuldsatta hushåll påverkas av högre
räntor och därigenom måste hålla hårdare i plånböckerna. Även om arbetslösheten
minskar under prognosperioden, är det inte förrän i slutet av 2012 som den
sjunker under 8 % med säsongrensade mått. Efter att Riksbanken höjt styrräntan
till 1,25 % i slutet av 2010 dröjer det innan den fortsätter uppåt eftersom
omvärldskonjunkturen dämpas. I slutet av 2011 och 2012 når den 2 % respektive 3
%. Frågetecknen kring den ekonomiska politiken är dock främst kopplade till
finanspolitiken, inte minst som utfallet i valet ökar osäkerheten.
– Vi förutser att finanspolitiken blir fortsatt expansiv, men med det nya
parlamentariska läget kommer tyngdpunkten att förskjutas något från
utbudsåtgärder, som skattesänkningar, till utgiftsökningar, säger Swedbanks
ekonom Magnus Alvesson. Då de etablerade partierna är eniga om värdet av ordning
i statsfinanserna är inte den finanspolitiska stabiliteten hotad. På medellång
sikt förväntar vi dock att, oavsett regering, en budgetåtstramning blir
nödvändig för att uppfylla de finanspolitiska målen.
Estlands ekonomi fortsätter sin återhämtning och bedöms nu växa med 2,2 % i år
och 4,5 % både 2011 och 2012. Tillväxtmotorerna är främst export och
investeringar. Estland medlemskap i EMU från den 1 januari nästa år förbättrar
riskbilden och kan även attrahera fler investeringar, vilka behövs för att öka
kapaciteten. Även i Lettland finns växande flaskhalsar som kan pressa upp
inflationen, och äventyra målet om att bli EMU-medlem 2014, ett mål som också
Litauen satt upp. I Lettland väntas BNP sjunka med 1,5 % i år, vilket inte är
lika mycket som i aprilprognosen. De kommande två åren når BNP-tillväxten upp
mot 3-4 % enligt vår prognos. Litauens tillväxtutsikter är liknande för 2011 och
2012, men däremot väntas en positiv tillväxt redan i år.
– Lettland och Litauen arbetar nu för att uppfylla Maastrichtkriterierna 2012,
där de främsta utmaningarna är att budgetunderskottet når ned till 3 % av BNP
och att inflationen hålls i schack – en process som omgärdas av risker, säger
Cecilia Hermansson. De tre baltiska länderna måste också förbättra
arbetsmarknadens funktionssätt för att på så sätt minska risken för att
inflationen stiger betydligt snabbare än i eurozonen.
Källa: Swedbank
