Intresset för att minska koldioxidutsläppen till atmosfären genom att lagra koldioxid i marken har ökat. På flera håll i Europa pågår stora projekt för att finna och bygga lämpliga lagringsplatser. Nu publicerar SGU en rapport om de geologiska förutsättningarna för att lagra koldioxid i Sverige.
– Avskiljning och geologisk lagring av koldioxid är en av de metoder som övervägs för att minska utsläppen till atmosfären. Åtgärden är inte den mest ideala – att inte generera koldioxiden är förstås bäst – men den har troligen en plats i ett realistiskt scenario över hur utsläppen av växthusgaser ska begränsas. Därför bör Sverige utnyttja sina möjligheter att lagra koldioxid, säger SGUs generaldirektör Jan Magnusson.
Störst potential bedöms området med djupt liggande, svagt sluttande, kambriska sandstensakviferer i södra Östersjön ha. Tack vare data från borrningar efter olja på 1970- och 1980-talen finns redan nu mycket geologisk kunskap om berggrundens uppbyggnad i detta område. En stor del av den geofysiska informationen har nyligen överförts till digital form av SGU och kommer inom kort att vara tillgänglig för nya studier.
– Det kommer att krävas kompletterande borrningar, analyser och modelleringar innan vi vet säkert om dessa sandstensformationer uppfyller alla krav för säker lagring under lång tid och vilken lagringspotential som finns. Det är dock fråga om en förhållandevis beskedlig insats om några tiotals miljoner kronor för att få fram denna information, säger Jan Magnusson.
– Ett grundligt och systematiskt arbete i bred samverkan inom svensk industri skulle kunna vara en attraktiv modell för att utforma ett koldioxidlager. Vi ställer gärna vår expertis till förfogande för ett sådant arbete, säger Jan Magnusson.
Källa: Sveriges geologiska undersökning, SGU
