EU-kommissionen beslöt idag om en så kallad färdplan för klimatet fram till 2050. För att bli en energieffektiv och konkurrenskraftig ekonomi ska EU minska sina egna koldioxidutsläpp med 80 procent till 2050 jämfört med 1990. För att lyckas med det måste EU höja klimatmålet att minska de egna utsläppen av växthusgaser från 20 procent till 25 procent till 2020. Naturskyddsföreningen anser att det är helt otillräckligt ur klimatsynpunkt och leder till ökade kostnader för hela samhället.
– Vi måste ställa om mycket snabbare. Forskning har visat att det skulle gå att minska utsläppen med 40 procent till 2020. Flera länder, bland annat Danmark och Storbritannien, vill minska med 30 procent vilket också är lönsamt. Det långsiktiga målet blir inte trovärdigt om man inte är ambitiös när man själv sitter vid makten, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson.
EU-kommissionen slår fast i sin så kallade färdplan att en ökad energieffektivitet är grundläggande för ett klimatsmartare Europa och det nås främst genom nya och mindre energikrävande motorer samt utfasning av fossila bränslen till renare energi.
– Det är glädjande att EU allt tydligare argumenterar för att ekoeffektivitet är grunden för välfärd, jobb och bättre konkurrenskraft men i praktiken visar de att de inte är helt övertygade om sin egen strategi genom att inte våga göra energieffektiviseringsmålet bindande som de andra energi- och klimatmålen, säger Svante Axelsson.
Kommissionen avser att använda sig av färdplanen för klimatet som underlag för att utveckla sektorspecifika policies, precis som tanken är med den kommande vitboken för transportsektorn. EU-kommissionen kommer nu själv ta initiativ till dialog med de olika sektorer som kommer att beröras av färdplanen.
– Det är bra att den föreslagna ”färdplanen” lyfter fram de olika sektorernas specifika utmaningar. Man får se detta dokument som ett sätt att bryta låsningar i EUs interna klimatarbete för att finna vägar på längre sikt. Och bästa fall kan den eventuella enigheten på lång sikt även användas som hävstång i de mer kortisktiga diskussionerna om att klimatanpassa jordbrukspolitiken och införa en gemensam koldioxidskatt i hela EU.
Källa: Naturskyddsföreningen
