Svårigheterna med att lösa den statsfinansiella krisen i Europa har lett till ökad osäkerhet om framtiden. I Sverige väntas den ekonomiska utvecklingen bli något svagare framöver. Samtidigt är inflationstrycket lågt. Därför har Riksbankens direktion beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 2 procent och avvakta med ytterligare höjningar till en bit in på nästa år.
Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi
Svårigheterna med att skapa en långsiktig lösning på de statsfinansiella problemen i både USA och euroområdet har ökat osäkerheten om framtiden. Det har lett till fallande börskurser, problem i den europeiska banksektorn och ökad pessimism bland hushåll och företag. Det kommer att krävas kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med underskotten i de offentliga finanserna och oron på de finansiella marknaderna. De finanspolitiska åtstramningarna kommer att hämma den ekonomiska tillväxten i USA och euroområdet de kommande åren.
Den svagare utvecklingen i omvärlden kommer att dämpa tillväxten även i Sverige. Hittills har dock Sverige framförallt påverkats i form av ett minskat förtroende bland hushåll och företag. Hushållens förmögenhet har dessutom minskat i och med att börserna fallit och utvecklingen på bostadsmarknaden blivit mer dämpad. Det gör att hushållens konsumtion ökar långsammare, vilket också bidrar till en svagare utveckling i svensk ekonomi framöver. När osäkerheten minskar och förtroendet återvänder väntas svensk ekonomi växa i mer normal takt och resursutnyttjandet stiga.
Inflationen mätt med KPI är hög. Det beror främst på att räntorna för bolån stigit. Det underliggande inflationstrycket är däremot lågt i dagsläget. I takt med att resursutnyttjandet stiger, väntas inflationstrycket öka.
Fortsatt låg ränta
För att stabilisera inflationen runt målet på 2 procent och resursutnyttjandet kring en normal nivå behöver räntan vara fortsatt låg. Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna räntan oförändrad på 2 procent och avvakta med ytterligare höjningar till en bit in på nästa år. Framöver, när resursutnyttjandet och inflationstrycket stiger, behöver reporäntan gradvis höjas.
Stor osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen
Prognoserna för ekonomin och penningpolitiken bygger som alltid på den information som i dagsläget är känd och ny information framöver kan leda till att dessa prognoser ändras. Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är stor. Å ena sidan kan de statsfinansiella problemen i framförallt euroområdet fördjupas och leda till större negativa effekter för svensk ekonomi. I ett sådant läge kan räntebanan behöva bli lägre. Å andra sidan är det också möjligt att den finansiella oron bedarrar snabbare än väntat och återhämtningen i euroområdet blir mindre utdragen. Det skulle kunna motivera en högre räntebana i Sverige. Det är också möjligt att inflationen i omvärlden blir fortsatt hög framöver och driver upp svensk inflation, vilket också kan motivera en högre räntebana.
Vice riksbankscheferna Karolina Ekholm och Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet att lämna reporäntan oförändrad och mot reporäntebanan i den penningpolitiska rapporten.
De förordade att räntan sänks till 1,75 procent. De förordade också en lägre räntebana som ligger på 1,5 procent från och med första kvartalet 2012 till och med första kvartalet 2013 och sedan stiger till strax över 3 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av deras bedömning att rapportens prognoser för utländska styrräntor och svenskt resursutnyttjande båda är för höga. Denna räntebana leder då till en KPIF-inflation närmare 2 procent och en snabbare minskning av arbetslösheten mot en långsiktigt hållbar nivå.
Källa: Riksbanken
