Föräldrar sparar i snitt 515 kronor per barn och månad till sina barn vilket är en ökning med 3,5 procent sedan 2009. I snitt har ett barn under 18 år 32 658 kronor i sparat belopp och den vanligaste sparformen är fortfarande fonder. Andelen hushåll som inte sparar alls till sina barn har minskat från 20 till 14 procent sedan 2009. Det visar en undersökning från Länsförsäkringar.
I Sverige har det genomsnittliga årssparandet per barn ökat med 24 procent sedan 2005 och 3 procent sedan 2009. I årets undersökning sparas 515 kronor per månad i snitt.
– Trots den ekonomiska oron i omvärlden har sparandet till barnen ökat. En trolig anledning är att många hushåll fått mer pengar över genom de senaste årens ränte- och skattesänkningar och har utrymme för att spara mer. Fler föräldrar tycker sannolikt också att det är viktigt att spara till barnen nu när många ungdomar har svårigheter att hyra eller köpa bostad. Det kan ju ha bidragit till att andelen föräldrar som inte sparar alls till barnen har minskat i årets undersökning, säger Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar.
Hur stora sparbelopp som hushållen sätter av per månad eller år beror till viss del på hur många syskon som finns och hur stor inkomst hushållet har. I hushåll med ett barn är sparandet i snitt 579 kronor per barn och månad. Det genomsnittliga sparandet bland de med två barn är 490 kronor per barn och månad medan de med tre barn lägger undan 472 kronor per barn och månad. Mest sparar de hushåll som har inkomster över 55 000 kronor per månad.
I snitt har ett barn 32 658 kronor i sparat kapital. Även här påverkar antalet syskon hur mycket pengar som finns sparat till respektive barn. Ensambarn har i snitt 33 833 kronor i sparat belopp och de som har ett syskon har 35 453 kronor.
– Många föräldrar har svarat att de inte vet hur stort barnens sparkapital är vilket tyder på att de inte kontrollerar placeringarna så ofta som de borde. Även om man tar långsiktiga placeringsbeslut är det bra att regelbundet följa upp och även byta placeringar om man inte är nöjd. När sparandet pågår under många år betyder en procentenhet mer i avkastning per år flera tusenlappar i slutänden, säger Elisabeth Hedmark.
Fondsparandet är fortfarande den vanligaste sparformen följt av sparande på bankkonto. 64 procent sparar i fonder till sina barn. Andelen som sparar på bankkonto har stadigt ökat sedan 2005 men andelen som sparar i aktier har minskat och ligger nu på den lägsta nivån sedan vi började mäta hösten 2005. 45 procent sparar på bankkonto till barnen och 4 procent i aktier. Det är framförallt sparandet i aktier som minskat sedan 2009.
– Ett månadssparande i fonder är lämpligt för ett långsiktigt barnsparande. Det ökar möjligheten att få högre avkastning än om du enbart sparar på bankkonto. Genom att köpa fondandelar i både uppgång och nedgång sprids även risken. Det är alltid svårt att pricka in rätt tid att sätta in ett engångssumma. En tid innan stora uttag är det även klokt att trappa ner aktiefonder till en sparform med lägre risk för att undvika en tvär nedgång i värdet strax före uttag, avslutar Elisabeth Hedmark
De riktigt unga föräldrarna sparar inte i fonder lika ofta som de äldre föräldrarna gör och hushåll med inkomster på 50 000 kronor eller mer väljer i större utsträckning fonder för sitt sparande till barnen än hushåll med lägre inkomster gör.
Det är skillnader i sparbelopp och hur stor sparkapital som barnet har beroende på var man bor i landet. I topp ligger Stockholms län med 693 kronor (548 kronor år 2009) i genomsnittligt månadssparande per barn, följt av Västmanlands län med 575 kronor (432 kronor) per barn och månad. Minst sparas det på Gotland, där ligger snittet på 317 kronor per barn och månad. I Stockholms län är det genomsnittliga sparbeloppet 42 220 kronor och minst är det i Dalarnas län 17 829 kronor.
Om undersökningen:
Under perioden 22 maj till 20 juni 2012 har cirka 900 personer med barn under 18 år, i åldrarna 20 till 65 år, telefonintervjuats om sitt sparande till barnen. Intervjuerna genomfördes av PFM Research på uppdrag av Länsförsäkringar. Bakgrundfrågor i undersökningen är hushållsinkomst, kön, ålder, antal hemmavarande barn, boende form och social situation. Genomsnittligt sparbelopp, sparkapital och valet av sparform finns nedbrutet på län.
Frågor som ställdes:
Hur många barn finns det i hushållet som är 18 år eller yngre?
Hur mycket pengar sparas totalt till detta/dessa barn per månad?
Hur stort sparkapital har barnet idag?
På vilket/vilka sätt sparas det till ditt/dina barn?
Källa: Länsförsäkringar
